En fråga väl värd att ställa: varför finns det flerväxlade damcyklar? Svaret är förstås synnerligen enkelt: det säljer. Med därpå följer tiotusenkronorsfrågan: vad i all sin dar varför? Har du någonsin sett en kvinna på cykel som stannat till exempel för rött ljus och därefter startat på ettans växel? Nej, tänkte väl det. Utan näst högsta – i bästa fall. Det ska s e g a s ingång, tramporna går runt så tröstlöst t r ö g t, det ser så jävla j ô n u g g t ut. Antagligen är växelreglaget igensatt eller sönderrostat efter år av noll användning.
Apropå noll: finns det nollväxlade cyklar? Eller enväxlade? Jag hade en diskussion med en av döttrarna, minns inte vilken, för många år sen. Hon hävdade att kan man inte växla finns ingen växel. Det låter ju bestickande. Noll växlar alltså. Jag invände att det rent filosofiskt är orimligt att det inte skulle finnas enväxlade cyklar: 0, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 … men inte 1. Om kvantmekaniken ansåg Einstein: ”Gud spelar inte tärning”. Och än mindre skulle han hoppa över en cykelväxel. Mekaniskt stämmer det inte heller, för även om man inte kan ändra växeln är den enda utväxlingen som står till buds i praktiken alltid skild från 1:1. Jag hävdar fortfarande att jag har rätt.
När tiderna är dåliga måste man ibland sadla om:
Med eld i arslet stryker man så lätt förbi sina motståndare. Bilden kommer av allt att döma från cykeletappen av en Ironman Triathlon.
Mamma hade förut vad vi kallade en tvåväxlad cykel. Den växlade när man bromsade hårt. Sedan gick den sönder och växlade ibland när man bromsade över huvud taget, men när man fått in den tunga växeln var det svårare att växla tillbaka. Gissa om man var trafikfarlig när man vägrade bromsa med risk att växla ofrivilligt?
…som jag sagt tidigare så besitter svågern lyyysande tekniska kunskaper….går absolut inte att förneka. 🙂
Jag har en tvåväxlad Crescent (världsmästarcykeln) från kanske 1970. Orange. Farsans gamla. Men på den krävs ingen hård inbromsning för att växla, bara en lätt markering med pedalerna i moturs riktning.
Här är det frågan om att sitta på ett järn.. inte lägga på ett.. Men man får nog snabbt upp temperaturen..
själv har man gammelmormors hoj från 30 talet nån gång. ”hinden” heter märket och har trähandtag plus ett reparationskit ifall man får punka, inga växlar utan går av sej själv! Bara att hoppa på! En sån gammal kärringhonda brukar vara eftertraktad av många, så därför törs jag inte ens ställa den utanför affärn, trots att den är låst.