Gyrot hade nyss en blänkare om Leif GW Perssons dramatisering av Palmemordet i tre band, för övrigt en alldeles briljant trilogi, har läst rubbet. Till den hyllande beskrivningen, såväl senast som i tidigare och ännu tidigare kommentarer, av den med enastående vidrig karaktär förlänade och tillika osannolikt socialt obegåvade rollfiguren Bäckström kan jag bara instämma – underbar!
Jag har rotat lite i arkivet. Jag minns mycket väl morgonen efter mordet. Jag och min första hustru vaknade i halvottan 1 mars 1986. På med radion för att i vanlig ordning avnjuta ”Ring så spelar vi” med Hasse Tellemar under det att döttrarna lekte ”hela sängen stormtrivs”. Nämenvafan, Mozarts Requiem hade väl aldrig nån nånsin önskat. Nånting var på tok – och det var det ju, minst sagt.
På regionaltåget samma förmiddag på väg till kompisträff var stämningen så lågtryckt att vore det ett charterflygplan till Mallis hade syrgasmasker fallit som manna.
Priset på söndagsblaskan kan skönjas uppe till vänster: ynka fyra spänn, fast utan vare sig hej-kom-och-hjälp-mig- eller hej-kom-och-ta-mig-bilaga. Glöm heller inte att längst ner kolla om du i all uppståndelse råkade ha rätt lottorad eller jokernummer just den lördan. Särskilt fett med 23 års ränta.
Jernis 
Det var obra det där.
Allt tok som hänt sedan dess hade kanske inte förhindrats, men världen blev en smula mer hjärtlös.
Minns att jag läste att ett vittne beskrev mördarens språngmarsch uppför de långa och branta trapporna från Tunnelgatan som ”spänstig”. Och så finns de som tror att det var Christer Pettersson.
Är inte Bäckström, på något paradoxalt vis, störtskön i all sin vidrighet?
Så kanske man kan beskriva honom. I alla fall är det i de partier där Bäckströms förehavanden beskrivs som man skrattar högt.
Dagen före Palme sköts, på fredagen alltså, såg jag Hans ”ljus i tunneln” Holmér komma ut från Scandic i Blge.
Han var på väg till Sälen för Vasaloppet…..bara att vända tebax till Stockholmia.
Har någon hyllmeter ”mordet på Olof Palme-litteratur” i mitt bibliotek. Hade en period andra halvan av 90-talet som jag slukade allt om detta. Särskilt fascinerande med att samhället då blev totalt handlingsförlamat när det totalt oväntade hände. Det totalt oväntade kommer emellertid med jämna mellanrum att inträffa även i framtiden – och det lär bli likadant då. Minns exvis Stockholmspolisens vakthavande polisbefäl som blev så paralyserad att han ganska bums bestämde att han bara skulle ”befäla” över allt som INTE hade med Palme-mordet att göra. Jag var dock bland de sista, troligen, som fattade att mordet för länge sedan är polisiärt uppklarat, men aldrig kommer att bli juridiskt uppklarat. Jag blev förresten en gång i tiden utpekad som att vara exakt bildlikt den av polisen släppta fantombilden på mördaren, skrev blogginlägg i juli eller juni.
Om du dessutom råkade vara ”spänstig” kan jag tänka mig att problem uppstod. 🙂
Jag ska bläddra tillbaka och läsa ditt inlägg.