Numera är jag inne på min andra fru, Lillemor, av lite nyare årsmodell. Vi träffades -91 på den legendariska musikpuben Rackis i Uppsala. Hon inledde med raggningsfrasen: ”Kan du bota min hicka?” Jag avslutade med en väl inövad telefonnummerfråga i klassisk stil:

Åverkan i form av klotter på statens egendom

Lillemor är sladdsyrra till Lars, alias nutchalars/Svågern d ä, och Bosse. Bosses inledande replik när han träffade mig första gången var att fråga Lillemor: ”Har du en ny IGEN?” Såna är dom, båda svågrarna.

***

För tiotalet år sen följde fru Jernis-2 med på tjänsteresa till Capri. Jag skulle sitta av ett antal möten. Det fanns förstås gott om tid även för annat. En kväll bestämde Hustru oss för att gå på en av öns finare restauranger. Jag rehabiliterade den sammanträdestorra strupen grundligt, vi klädde upp oss och gick i god tid för att slippa vänta på bord. Det var verkligen ett elegant ställe. Efter en varsin aptitretare beställde vi havskräftor i vitlök med pasta och en helflaska vitt.

Limoncello, frisk citronlikör från Capri som intas iskall som aperitif

Mat och vin kom in. Såg fint ut, förutom att dom jävla kräftorna simmade oskalade i vitlökssåsen. Jag är normalt en sullputte av guds nåde, ett särdrag som dessutom förstärks i samma takt jag stärker mig. Såsen stänkte kopiöst under skalningsförfarandet. Min vita skjorta påminde mest om en leprasjuks lakan och slipsen hade jag givetvis doppat i maten. Men gott var det. Kypmästarn tog snabbt betalt och tackade avmätt utan att önska oss åter – sicken en.

***

När jag har grisat ner mig tillräckligt brukar Hustru säga ifrån: ”Gå raka vägen in i spaavdelning och löga dig, och därmed basta!” Nä, nu sitter jag och ljuger. Vi har ingen spaavdelning, inte ens en bastu faktiskt. Däremot har vi en spöavdelning, maskinist som jag är. Ibland kör vi omvända roller: ”Kom hit ska du få rejält med smisk, min odygdiga lilla sladdslampa!” Då tänder hon direkt. Nä, nu skarvsladdrar jag igen.

Fortsättning följer …