Nyligen visades Henrik Schyfferts av många hyllade show ”The 90’s – ett försvarstal” där han gör upp med sin egen, Killinggängets och ironins storhetsperiod under 90-talet. Jag tänker inte gräva djupare i det; har kollat en del av showen på SVT-play och gillade skarpt vad jag hörde. I en passage nämnde han något i stil om att ironin är ju inget nytt, redan dom gamla grekerna bla bla.
Före 90-talets ironi dominerade satiren, inte heller den särskilt ny utan med romersk förhistoria. Till den genren hör min favoritsketch framför alla andra, ”Bunta ihop dom” från -68 som framfördes av Lars Ekborg, manus Beppe Wolgers och Yngve Gamlin. Den kom ut på EP-skiva som man fick vända på för att höra hela, blev en kioskvältare och är sanslöst skitkul. Tyvärr erbjuds inget filmklipp:
Bilden här hör inte alls till innehållet utan är omslaget till en LP-skiva där Lars Ekborg framför översatta sånger av den USamerikanske satirikern, kompositören, textförfattaren, sångaren, pianisten och matematikern Tom Lehrer. Måste finnas på alla välsorterade skivantikvariat, helt suveränt vax, rekommenderas varmt!
Jernis 
Hehe…en klassiker…den är kanon! Den fenomenale Lars E lämnade tyvärr jordelivet alldeles för tidigt. ”Skattkammarön” är också en klassiker med bl a Margareta Krook! 🙂
Den kan jag också rekommendera liksom ”Utskällning” som också går att välja bland visa-mera-förslagen som kommer upp efter visningen av ”Bunta ihop dom”
…men Skattkammarön ska helst ses….med deras minspel och gester.
Någon av repriserna av den här minns man ju. Men jag kommer inte ihåg avslutningen, med den fenomenala, om än något mindre politiskt korrekta, uppräkningen: ”…raggare, gamla jävla kärringar och stockholmsjävlar och zigenare och fanskap och hottentotter och mopedister…”.
Gillar särskilt ”mopedister” – högaktuellt igen!
När en annan var 15 vårar och vännerna skaffade moped (själv valde jag bort en tôcken) var det 98% grabbar som körde moped. Ser man sig om idag är det övervägande tjejer, ska vi säga 70-30. En ”spaning” så god som någon.
Nu på äldre dagar har jag dock dammat av morfars gamla Victoria från 50-talet, inhandlat ett vurpollon (replika) och åker runt mellan byarna som en kung.
Jag hade faktiskt en moppe, en gammal Crescent med tvåväxlad Sachsmotor. Totalt körde jag nog bara några kilometer, för brorsan kom över en defekt treväxlad motor som jag monterade på istället och gav mig fan på att få fart på – utan framgång.