Bloggreflektioner

Det ligger i tiden, på nåt sätt. Bara det faktum att stavningskontrollen i Word godkände ”bloggreflektioner” talar ju sitt tydliga språk.

Vad karakteriserar en bloggare, en bloggläsare, eller en kombo (se där en kortform jag snappat i bloggosfären)? Svår fråga; bakgrund och bevekelsegrund skiljer stort. Men helt klart uppfyller bloggandet ett kommunikationsbehov som med ny teknik äntligen har kunnat tillgodoses. Tittar bara mig själv i rakspegeln. Navelskådande kan tyckas, men funkar samspelet med läsaren/skrivaren står så många goa navlar till förfogande. Supersocialt. Bloggfenomenet kommer att generera x antal doktorsavhandlingar i sociologi, per år, där x > 10 – tro mig, tro mig.

rakspegeln

Jernis i rakspegeln (jag besparar er naveln)

Lite orättvist är det. Efter drygt en månads eget bloggande är mönstret tydligt: de flesta inlägg och kommentarer sker på vardagar, på arbetstid. Inget fel i det; rensa hjärnan då och då är bara befrämjande för arbetsglädjen och -resultatet. Men som egenföretagare blir situationen reellt och psykologiskt lite annorlunda. Så fort man frestas klicka fram bloggen stannar taxametern, utan pardon. Fast det är å andra sidan självvalt, hoppas jag kan fortsätta så. Och rensa hjärnan behöver också jag, så det så.

En annan aspekt är det tillstånd i vilket man befinner sig vid bloggandet/kommenterandet. Ibland är man upprymd av musik, erotik, semantik, exegetik (lugn, skojar bara), matematik, fysik, kemi (typ alkohol) etc, och just då kan inlägg och kommentarer kännas ”klockrena” men som senare i vardagens gråskimmel känns ”tondöva”. Men något egentligt normaltillstånd finns ändå inte, i alla fall inte för mig.

7 reaktioner till “Bloggreflektioner

  1. Jag gillar din navel och hoppas att du kan ha viss glädje av min. Hahaha! Jag har bloggat i snart ett år och min erfarenhet är att aktiviteten är högst sena eftermiddagar och kvällstid runt 22-23snåret. Sen måste jag erkänna en sak, jag är nog dys på fler sätt än kalkylisk. Jag har nämligen råkat slänga bilden du skickade! Om du har den kvar så skicka den i repris för den var verkligen kul. Kram påre jernis! 🙂

    1. Håller med Barbro, att den mesta aktiviteten sker sena eftermiddagar och sena kvällar… men jag är nog själv en sån som sitter mkt och smurfar runt på vardagar på arbetstid, och då för att rensa hjärnan lite mellan allt plugg….

      1. ”Till vadå, potatisodlare?” höll jag nästan på att skriva, men ångrade mig. Till vadå?

        Plugg får mig att tänka på Cellos (tror jag) fyndiga variant av titeln på den kanske kläm-käck-äckligaste schlagern sen Sickan Carlssons dagar (och det säger inte lite): ”Fyra plugg och en kokad kolja”. Gissa en gång vilket ”örhänge” jag tänker på.

        1. ja till vadå? tänkte bli sjuksyster så att jag kan plåstra om Bejben när hon slinter med kniven åt både höger o vänster, nån måste ju ha den uppgiften åxå… 😉

  2. det där med att ”allt” sker på arbetstid kan ju diskuteras…
    Här i gården så existerar arbetstid även på obekväm tid, så ibland finns faktiskt ledig tid på dagen..haha!

    Ser inget mönster i mitt eget skrivande heller, det bara värker fram nåt när jag vill blåsa ur hjärnan lite!

    Så, jag är nog ganska ologisk egentligen, men, jag är ju norska…;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s