Under sommaren brukar vi inte använda täcken utan bara påslakan. Vissa nätter sover man oroligare än andra, och då ska det gnessas. Igår när Hustru bäddade (jo, det gör jag ibland också; den som duschar först brukar bädda) kunde hon konstatera att mitt påslakan var både bak-och-fram och upp-och-ned – samt ut-och-in.
Så här tjusiga påslakan har nu inte vi, men i alla fall såna med olikfärgade/olikmönstrade sidor. Den sida som Hustru har upp definieras som uppsidan.
Jernis 
hemma hos oss bäddar vi helst inte alls, vädrar kvalster så länge som möjligt! Möjligen att man slänger ihop sängen till helgen om man är ledig…
Ja, bädda och bädda – nåt hotellstuk är det ju inte tal om, och överkastet kommer bara på vid finare besök.
Nu fick jag tänka efter lite hur det kan vara allt det där, men du förklarar ju faktiskt att det har olika mönster på upp- och nedsidan.
En gång höll pappa upp en av mina sporttoppar uppochned och undrade vad det var, hemorojderkalsonger? Apropå upp och ned.
Uppochned OCH bakochfram förmodar jag. 🙂
Jag vet hur det är med oreda i sängen…jaja, nu pratar vi lakan. Min säng ser ut som andra världskriget varje morgon, makens däremot ser ut som om han aldrig har legat i den. Slår mig just att det kanske han inte HAR! Jag sover ju stenhårt om nätterna…hm…
Oj, nu har jag väckt den björnhona som sover.
…….när hustru tar sovmorron, titt som tätt, hur blir det då med bäddningen? 🙂
Hon har vuxit ifrån såna ungdomsfasoner, man har ju lite pli! 🙂