Premiär för mig att använda Lypsyl (eller Cerat). Jodå, jag vet att man ska snurra fram stiftet. Har väl kollat in hur damerna hanterar sina läppstift. Annars är jag mer bekant med Försvarets hudsalva med exklusivt uttryckningsstift:
Det svider nämligen som fan på läppar och tungspets. Infektion eller svampangrepp säger läkaren. Vichyvatten ska vara bra att gurgla sig med. För säkerhets skull skrev hon också ut två apoteksmedikamenter. Många mot biverkningar verkande mediciner är det redan och än fler blir det – helt säkert. Bara gapa och svälja.
Vad värre är: snuset bränner som eld och därför har jag börjat med supersötsliskigt nikotintuggummi. Varför tillverkas för vuxna avsedda läkemedel som smakar Toy? Fattas bara att man hittar ett bokmärke eller plastleksak i förpackningen. Men det ska fan tugga tuggummi när man dricker pilsner, även om det så är en Spendrups lätt. Då får snuset hellre svida gott!
***
I måndags kom vår katt Lakrits hem som varit på sommarlov i Plintsberg. Vi körde till Borlänge, dels för att hälsa på svärmor och dels för att utväxla Lakrits med mina föräldrar som mötte oss där. Grabben började spinna bara han såg oss genom sidorutan. Väl hemma skulle ”allt” hinnas med innan kvällen: äta starkost, kolla in vinden, kissa i lådan, äta yoghurt, gå på promenad med husse och matte, äta kattmat, kissa i lådan, äta räkor, och så slumra en stund på vinden för att slutligen somna på min mage.
Lakrits trånar räkor
Skönt att familjen är samlad igen. Han brydde sig heller inte ett dugg om att husse för närvarande påminner något om Yul Brynner:
Vad säger damerna? Vilken läckerbit, va? Fast ärligt talat är jag kanske mer lik Skalleper:
***
I tisdags fyllde Ivar 6 år. Han firades som vanligt med en massa presenter från släkt och vänner. Tårtan hade han komponerat själv: marängbotten med chokladpudding, grädde och ”Kinapuffar” därpå:
Ivar är inne i dataspelsåldern. Lite väl fixerad tycker mamma. För att bidra till lekspridningen köpte Hustru och jag en liten nybörjarask med klassikern Meccano. ”Mekano, va coolt”, tyckte Ivar – verkar lovande. Har man många delar kan det mesta byggas:
Vi utlovade mera av varan, kanske till jul, om han gillar det. Så nu hoppas vi att han då och då, mellan spelandet, sätter sig i ett hörn för att skruva och muttra för sig själv.
***
Bloggkollegan Matte har, som vi alla andra, sina egenheter. Han bor utanför Falun men jobbar här i Gävle, på en data/IT-firma eller liknande – trodde jag tills häromdan när grannen fick fint hantverkarbesök:
Jernis 
Meccano var för svårt för mig….teknisk idiot….men Märklin E-lok med en mängd tillbehör….hur kul som helst. 🙂
Tror jag inte. Jag har nämnt det förut: skruvar och muttrar – hanorgan och honorgan. Se där ett för dig hemtamt fackområde. 🙂
För mig gällde Fleischmann.
Uhmm Herr Redaktör´n…ett ½ R blir det kanten för det…men jag tror vi först måste definiera begreppet teknik. Om det gäller mekanik, motorer osv = helt värdelös, och om det gäller ergonomi med knäböj osv…uhmm.. då kanske det är något bättre. 🙂
Ett synnerligen gott initiativ av Jernis med fru. Fler ingenjörer är vad vi behöver.
Jag läste, på tal om ämnet, om ett barn som sagt om ingenjörer ”att de alla är tråkiga. Undrar om det är medfött eller beror på all den där matematiken.”
Inte alla, bara den del som i unga år utsattes för ”Hej matematik” och fick bestående men.