Hustru och jag åkte till Dalarna igår. Farfar (dvs farsan) har alltid haft mycket gott hjärta, såväl själsligt som fysiskt, men i veckan började det senare hacka. Vi åkte förbi Falun och hälsade på, och plockade samtidigt upp farmor (följaktligen morsan) som fått skjuts till lasarettet av faster (dvs min faster).
Det blev en riktig myskväll hos farmor i Plintsberg. Hon bjöd på gången födelsedagstårta, alltså inte tårtan men väl dagen, men dessförinnan hade vi hunnit avnjuta av oss medhavd Gävleströmming med pilsner:
Teve är som bekant inte min grej, men hur det nu var – av sociala skäl eller om det helt enkelt beror på att mina föräldrar inte har Internet (det är faktiskt sant!) – så hamnade även jag framför apparaten. Ingvar Oldsberg. Här är ditt liv. Ett program som jag så långt mycket framgångsrikt lyckats undvika.
Hallåan kunde dock meddela att det i alla fall var det sista programmet i serien. Spänningen steg: vem skulle erfaras den stora ynnesten. Jag tippade på Ingvar Oldsbergs favorit nummer ett: Ingvar Oldsberg – med ty åtföljande halvannan timmes monolog späckad med spirituell götelaborgsk humor. Som outsider höll jag en slant på Björn Hellberg. Tänk att åter få vederkvickas av alla dom skojfriska sketcherna med Tintin och kapten Haddock, Holmes och Watson, Helan och Helan etc. Fel, fel, fel. Det blev som dom flesta vet Sissela Kyle:
Gissar att det överhuvudtaget inte gick att spela på henne på Unitbet. Bra val. Jag slötittade en stund. Ingvar plockade som sig bör i dylikt program fram ett gammalt foto. Efter sedvanligt utpekande påpekade Ingvar att ”det står nåt där uppe”: To Graham with love:
– Ja, sa Sissela, det var Graham Tate, vår fysik-… f’låt fyslärare. Han sprang efter oss och slog oss med handduken och skrek ”move it, move it – faster, faster”.
Det är ju så dags, tänkte jag, när man redan missat tåget, men lärare i kroppars rörelse hade ju varit nåt. Och så gick jag till sängs.
Jernis 
D ä är så gammal att klyschan ”bättre förr” gäller även här!
Tacka vet jag Lasse Holmqvist och originalupplagan:
Strömming ska katter äta! 🙂
Så lastgammal som du är borde du också komma ihåg Lasses underhållningsprogram Bialitt från tidigt 60-tal. Fast då hade du väl annat för dig på lördagskvällarna. 🙂
Så rätt, så rätt Herr Redaktör´n…..då var det rock´n roll
som gällde. 🙂
Du VET ju att du inte får visa strömmingsflundror och annat gottigt i sena kvällen! 😉 Bialitt jodå, Ulla-Bella och gänget. Man satt som klistrad.
Iggesundsgänget. Jag har sökt den information jag trodde jag skulle finna, men icket. För att göra en lång historia så kort det går: Min salig far arbetade som Artist -och Musikerförmedlare på Arbetsförmedlingen här i Umeå. Han fick sig tillsänt mängder av skivor av skiftande kvalitet. Bl.a av Iggesundsgänget. Tillhörde väl inte mina favoriter på den tiden, men jag minns dem tydligt. Nåväl, en dag dök det upp en singel/EP, en talskiva. Anonymt, så vi har ingen aning om vem som framför monologerna eller vem som skickade den. Vi började misstänka Iggesundsgänget p.g.a. dialekten och de tokroliga texterna. Jag har febrilt sök skivan, men den finns troligen inte kvar, och salig far är som sagt salig. Jag minns några korta snuttar ur texterna om det kan vara nåt att gå efter. Det var en präst som predikade om synd och att bära bördor. ”Syndare och medvandrare…” ”Syndens pil gå ut och in…” Si öm fässlena…”
Ja, det var det hela. Känner du igen nåt av det?
Gnugga geniknölarna Per! Måndagskram! 🙂
Ulla-Bella kommer jag inte ihåg därifrån, bara i rivajval-form som sekreterare i Solstollarna.
Spelar ingen roll hur mycket jag gnuggar, det hjälps int’. Men jag har skickat en e-brevsförfrågan till Janne Krantz. Han är nog bättre skaffad att svara. Och känner han inte igen snuttarna lär det i alla fall inte vara Iggesundsgänget som ligger bakom.