Rivstart

När jag var liten var årets två stora ökendagar juldan och långfredan. Leka med nån kompis var helt uteslutet. Möjligen beviljades utepermission nån timme med god marginal efter avslutad gudstjänsttid. Det berodde varken på hög- eller frikyrkliga böjelser hos parenteserna – det bara var så då av historiska, allmänreligösa och småborgerliga skäl. Givetvis fanns inte ens en minsta lilla gotti-gottkiosk öppen. Tack och lov har sakernas tillstånd förändrats. Dagarna ovan lämnar nu för tiden ett rejält svängrum för munterhet.

Ryssar, japaner, USamerikaner, iranier, finnar, hunner etc uppmanas numera istället inleda eventuella krigiska anfall på nyårsdan (alternativt midsommardan) – det är då som den stora bakfyllan rullar in. Landet är garanterat fullständigt paralyserat. Om någon över huvud taget mäktar att röra på sig är det inte schottistakt som gäller.

Hustru och jag tog det (som vanligt) ganska lugnt igår kväll. Relativt raska i pall och ben bussade vi ner på stan på eftermiddan för en lättare ehuru fullvärdig nyårsdagsmåltid. Jo hej du. Hos näringsställe efter näringsställe (förutom dom stora veder- och ofullvärdiga hamburgerkedjorna) var det svart, och då tillhör Gävle ändå en av dom krogtätaste städerna i landet. Men tack och lov lever vi i ett multikulturellt samhälle. På en tvärgata hittade vi en öppen mexikansk restaurang – hot stuff!

6 reaktioner till “Rivstart

  1. Men det vet väl Redaktör´n att på nyårsdagen är man hemma och ”slickar såren” och i bästa fall äter rester. 🙂

    1. Rester? För oss ungdomar ( 😉 ) är det den stora pizzaätardagen. Om man sen väljer slaktbiprodukter på pizzan är det helt självförvållat. 🙂

  2. Oj, är Gävle så krogtätt! Det trodde jag inte. Förra året (fast 2008 då) hade jag och väninnan svårt att hitta ett öppet fik på juldagen i Hedemora så vi hamnade på en sunken pizzeria.

    1. Jovisst, så är det. Överetablering. Krogarna är som boxarattrapper. Det blir ofta stora feta tillstånds- och skattesmällar, men dom rister bara lite och återuppstår raskt under nåt nytt snarlikt namn och med polaren som ny firmatecknare.

  3. Jo, nog minns jag tråkdagarna alltid. Föräldrarna låg mest och vilade, lyssnade på radio eller löste korsord. Och si, jag ärvde rubbet! Fy fasiken va skönt det är att bara slappa! Så kan det gå… 🙂
    Önskar god bättring och fortsättning på det nya året!
    Kram påre Per! 🙂

    1. Slappa är aldrig fel. Det kan nog jag ägna mig åt en del. Det är (var) snarare tvånget som kändes pestigt.

      Tack dethalvsamma, Barbro! (Nån bättring behöver väl knappast du.) 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s