Så här efter helgerna är det hög tid att återgå till basfödan. Är du också vansinnigt trött på pizzabagarens sötsura, sladdriga vitkålssallad som tillbehör? Testa min variant. Löjligt billig och dito nyttig. Klimatanpassad är den också. Som vanligt får du ta måttangivelserna som grova riktmärken – prova dig fram:
Bulk: grovhacka 5 dl vitkål
Dressing: blanda 4 msk crème fraîche, 2 msk osötad senap (fin och/eller grov), 2 msk riven pepparrot, 1 msk kapris (kan uteslutas vid kaprisfobi), 1 tsk grönsaksfond och 1 tsk flytande honung
Rör ihop bulk och dressing. Färdigt!
Vissa rätter vinner på att få vila eller mogna. Sallader hör sällan till dessa, men vitkålsbaserade är ett undantag. Gör därför den här salladen gärna minst en timme i förväg. Dessutom går den att spara i kylskåp flera dar, så fixa en rejäl laddning medan du ändå håller på.
—
OBS: Alla recept i bloggen finns registrerade i Jernis recept.
Jernis 
”Är du också vansinnigt trött på pizzabagarens sötsura, sladdriga vitkålssallad som tillbehör?”…. Svar: Ja!!
Den här delikatessen ska vi prova nästa gång….pepparot på tub duger väl? 🙂
Funkar förträffligt, fast färsk funkar förträffligare. 🙂
Jag tror jag kommer att gilla denna. Vitkål är förövrigt en gudagåva.
Håller fullständigt med. Kårndolmar och kårnpudding är två av mina specialare (kårn = vitkål + Quorn).
Låter som ett gott(!) alternativ till pizzeriornas klägg. Du ”slakar” alltså inte kålen? Och ja, kålrätter är aldrig fel. Nu använder inte vi quorn utan köttfärs, men gott är det i vilket fall! (Jävla uttryck!)
Harryvideon, här nedanför, är fantastisk, och rätt har du att någon eller båda bröderna Herngren var inblandade.
Kram påre Per! 🙂
Absolut ingen ”slakning”. Kålens naturliga krispighet är själva grejen i sallader.
Kanske man kan blanda i lite krossad annanas med vitkålen oxå…. 🙂
Kan man visst det, men det är inte ”min tekopp”. 🙂
Mums! Skönt att nån tar tag i det här med maten efter jul. Jag har inte ens tröttnat på julmaten för jag undviker den. Petar bara i mej lite för att vara artig. Det du skrev om lutfisk var ju underbart. Smaklöst, färglöst, tråkigt…plötsligt började jag tänka på mina svärföräldrar!
Ungefär som vi då, bara julmat på julafton, det fick räcka.