Hustru, Jernis och mor-Jernis var i fredags och avnjöt Björn Skifs show i Leksands Isstadion, rättare sagt Ejendals Arena eller rättast sagt Tegera Arena. Hustru, vars näst största favorit är Skifsen, hade legat ”på låset” och beställt biljetterna redan på morron samma dag de släpptes, för snart ett år sen:
På första parkett! Mitt i! Där satt hon och såg upp på sin idol, och vi med. En lysande föreställning – fem dalahästar även av Dalarnas Tidningar – med retrospektivt tema och många gamla godingar. Saknade bara Chevrolet, men den är väl inte tillräckligt gammal för att platsa. Men det är Äppelbogubben Ernest:
Precis som Jernis storebror Olof! Inte mössan, men väl den k-märkta Helly Hansen-tröjan. Fast Olofs har betydligt mer patina, en 70-talsraritet i originalutförande som skulle ge Knut Knutsson ståpäls och numera gör sig bäst som museiföremål. En ny tröja är vad han önskar sig, och en ny ska han få, som tack för hjälpen för möbelrenovering:
En uppdaterad modell med mobiltelefonficka men med den rätta färgen. Om fyrtio år är den också antik: va’förslag? mobiltelefon?
Jernis 
Undrar om han ändå inte kommer att fortsätta nöta på den gamla, det skulle inte förvåna mig! 🙂
Inte mig heller, så mycket det nu är kvar av den :-). Men han har åtminstone uttryckt önskemål om en ny. Han kommer förstås att dissekera den med röntgenblick och kännarmin innan den kanske möjligen eventuellt får godkänt.
Uhmmm…”vars näst största favorit är”…ha ha, ska nog utredas närmare. 🙂
Hmm, min blygsamhet förbjuder mig.
Jag fick aldrig nån orange. Bara en blå. Med hål för tummarna förstås. Och mössan som skifsen har …ska kolla med kenneln, men jag tror att min är från samma kull 🙂
🙂 Mörkblå är fullt gångbart. Graden av utvinkling av mössans öronlappar är väldigt viktig enligt Skifs.
Klart att vinkeln är viktig! Jag vinklade mina inåt när jag jobbade i barnliften i skidbackeparadiset. Skitbra, jag hörde verkligen ingenting när ungskruttarna (…s föräldrar tjattrade) 🙂 Inte frös jag heller!
Skifsen gillade jag bäst i gamla Slamcreepers. När dom rev av sina låtar OCH tröjorna, då var det lycka i hela kroppen!
Nån Helly har jag aldrig ägt… så varför är jag här och svamlar?
Kram påre Per! 🙂
Nu blir jag fu’nderscham. Jag som trodde att alla i Norrland får en Ski-Too tuppelpantare och brandgul Helly i doppresent.
Hojt påre Barbro 🙂