När jag var liten fick vi syskon inte alla julklappar på julafton. Inte så att det var direkt medvetet, utan vår mor kom efterhand på den ena undangömda klappen efter den andra. På nyårsafton var det inte ovanligt att en överraskning dök upp, eller under trettonhelgen eller på tjugondag knut, ja ända till påska. Och det är sant.

Med en i jämförelse uppseendeväckande kort försening har jag det stora nöjet att överräcka en liten julklappsstripp till alla snälla bloggläsare som tror på Jernis: