Fortsättning från del 1

En annan figur i Moment 22 är major Major Major Major, vars far, en gudfruktig man som förordade sparsamhet och hårt arbete och ogillade lösa kvinnor, som avvisade honom, hade skapat sig en ansenlig förmögenhet genom att förvärva stora åkerarealer för att inte odla alfalfa.

Här har Jernis tänkt ett steg längre. Säg att man med ny teknik bevisligen lyckas höja den potentiella avkastningen eller skörden till exempelvis den dubbla. Då måste givetvis bidraget för att inte odla sådan alfalfa också bli det dubbla. Till och med en enkel jordbruksbyråkrat grejar den matematiken.

Sagt och gjort. Patentverket har nu beviljat patent för det nya alfalfautsädet och godkänt registrering av varumärket BetBeta^® ägt av mitt nyetablerade företag NeverGreen. För själva detaljerna i utvecklingen hyrde jag in de duktiga tjejerna och killarna på Monsantos genteknikavdelning.

En stor fördel är att BetBeta^® inte behöver produceras, kvalitets- och miljösäkras, levereras etc, utan helt enkelt bara finnas i tankevärlden, vilket förstås ökar avansen kraftigt. Allt som krävs är att till de USamerikanska alfalfaoodlarna sälja användarlicenser som de i sin tur bifogar ansökan till sitt jordbruksdepartement om trädesbidrag.

Jag tänker mig följande generösa affärsmodell: oodlarna erhåller givetvis det normala bidraget och får dessutom behålla hälften av det rundligt tilltagna BetBeta^®-tillägget medan jag håvar in den andra halvan i licensavgift. Här pratar vi en verklig win-win-situation, ja förutom för de USamerikanska skattebetalarna.

För att det inte ska sluta på samma snöpliga sätt som för oljebolagen har jag låtit Monsantofolket begränsa avkastningen till fem gånger den normala. I annat fall hade risken varit uppenbar att priset på mark i USA stigit så kraftigt att städer raserats och tvingat invånarna, dvs skattebetalarna, att emigrera till Mexiko. Man får inte vara sniken.