Babels torn

”Högfärd går före fall” visste redan dom gamla grekerna, vilket som vi alla vet inte hindrade Newton att slå mynt av det 2000 år senare. Men faktum är att långt tidigare hade en förantik succéförfattare känd under pseudonymen Moses visat sig ha viss kläm på företeelsen.

Inom parentes sagt kom Moses utgivningar att begränsa sig till endast en handfull, då han efter den femte och sista boken slutade skriva i protest mot den judeiska ultrahögerns krav på censur av den raffiga storyn om den rinnande busken. Han omskolade sig till kranförare för att tillsammans med sambon Kristina åter emigrera till Egypten där det fanns gott om jobb vid skrytpyramidbyggena.

Men redan i sin första kioskvältare, med den fyndiga titeln Första Moseboken, skildrade han sålunda historien om en annan, än tidigare skrytbyggnad, nämligen Babels torn:

I boken sägs att människorna ville bygga en stad, Babel, med ett torn som nådde ända upp till himlen. På så sätt skulle deras namn bli känt och de skulle slippa vara skingrade över hela jorden. Babels torn tolkas i boken som en symbol för mänskligt övermod och försyndelse mot Gud. Hans utmätta straff för att bygga detta torn blev språkförbistringen, uppdelningen i olika tungomål – så kallat babel eller babbel med modernare stavning – så att människor inte längre kunde förstå varandra. I den utökade pocketupplagan framgår för övrigt att tornets upphovsman var en stjärnarkitekt DAR från Fornkøbenhavn vid namn Jens Preben Krӕks, vilket föranledde Gud att straffa danskarna särskilt hårt. (Läs mer om danskans underbara historia i Den fule askungen.)

Men inte fan lärde sig människorna nåt av det. Det senaste i den allt tätare duggande raden av storhetsvansinniga byggen är planerat att uppföras  i Saudiarabien:

4 reaktioner till “Babels torn

  1. Hehe. Ja, sannerligen straffades danskarna särskilt hårt. Sverige har ju i princip nöjt sig med Babels hus (Jersilds opus, historien om ett jättesjukhus; blev ju så småningom tv-serie med C-G Lindstedt). Fast vi har ju Turning Torso i Malmö & Kista Science Tower i Sthlm. Det svenska ”högmodet” verkar mest gå ut på att ge alla våra ”fantastiska” byggnader namn på favoritutrikiskan just nu här i landet. Skådade för ett tag sedan nära Stockholms C en rätt nyuppförd byggnad, med namnet i guld ovanför entrén: The Waterfront Building. Jag tror jag smäller av. Kallar New York-borna en liknande byggnad: Dass Wasserfronten Büggschaft? (Tyska är inte riktigt min likör). I exempelvis hela den stora spanskpråkiga världen har engelskan alltid varit svag, och lär på sistone ha försvagats ytterligare. Viva! Bibelvetenskap är annars rätt intressant med alla denna textskikt från åtskilliga århundranden, skikt som har vävts samman till en sammanhållen bok (GT) av någon redaktör. Som ju inte hette Mose …

    1. Då kan vi smälla i stereo. Hade det, som du mycket riktigt antyder, till exempel varit på Bellmans tid hade nog byggnaden hetat nåt på tyska, eller i den senare delen av hans liv på franska. Inget nytt under solen, inte ens dumhet.

      Jag är egentligen helkass på bibeln, särskilt på GT, men har alltid trott att sammanhållningen var mer av fysisk, numera gutenbergsk natur än innehållsmässig, även om det förstås finns en röd tråd av religiositet blandat med bondepraktiska råd och levnadsregler.

  2. Milde Moses! Ja, DU vet ju vad jag ser och tänker på när höga byggnader tornar upp sig… och språkförbistring ser jag definitivt inte som något problem så länge tungomålet är det rätta.
    Haenbraarbetsdagdusominteharsemesterkram påre Per! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s