Bloggrannar Bengt och Gyrot kommenterar och spekulerar kring den förre libyske ledaren, han med namnet som börjar på G, Q eller K du vet.
Bengt hade en icke alls oäven teori om att herrn ifråga dragit sig tillbaka för lukrativa modelljobb, fast det var före gripandet. Enligt Bengt finns vidare enligt ABC News 112 vanliga varianter på namnstavningen.
Det Gyrot mycket målande ställer sig fasligt frågande till är ”varför inte dessa superskurkar har en bättre plan B när skiten träffar fläkten. Khadaffi hittades i ett betongrör och Saddam låg och tryckte i en grop(!).” De många namnen framställs också här som ett stort mysterium, liksom bristen på dubbelgångare när det kör ihop sig, och Gyrot lägger som sig bör fram en högst rimlig hypotes, i vilken Hysén spelar en framträdande roll, för ett samband däremellan.
Jernis vill förstås också dra sitt strå till det grannlaga teoristacksbygget. I själva verket är jag helt övertygad om herr Gequk faktiskt har dubbelgångare, massor, för att vara exakt 111 stycken, varav några mycket väl kan vara fotomodeller. Men det rör sig inte om skådespelare utan kloner, alla exakt lika helgalna, maktlystna och tvålfagra. Bildmaterial från välunderrättade underrättelsekällor inom den libyska passfotoenheten är nog så avslöjande:
Om det var originalet eller inte som tillfångatogs och dödades är omöjligt till och med för CIA:s DNA-forensiker att avgöra. Spelar ingen roll, det återstår likväl 111 alldeles äkta herrar Gequk att ta kål på innan det blir något så när lugnt där nere.
Det där med fäblessen för påvra gömställen i den muslimska despotbranschen har säkert sin naturliga förklaring. Anledningen kan med all sannolikhet finnas i ett litet men ack så försmädligt läsfel som gjordes vid översättningen till arabiska av Mein Kampf. Hitlers hemliga näste var förvisso inte en bunke.