Museer och andra kulturinstitutioner över hela landet har det tufft att hålla verksamheten rullande. Länsmuseet i Gävle utgör inget undantag. Situationen lär knappast förbättras av att stadens största tidning utropar:

Utan att anföra något som helst argument därför aktar man alltså inte för rov att i svepande ordalag rubricera de fåtaliga, kulturhistoriskt intresserade hjältarna som ändå besöker Länsmuseet som svikare, medan den överväldigande majoritet som aldrig sätter sin fot på nämnda ärevördiga institution helt undgår den fräna kritiken!

***

Jag tittade häromkvällen på Stjärnorna på slottet, avsnittet med den fryntlige götelaborgaren Claes Malmberg som ”värd”. Det är onekligen en herre med många talanger och sidor. Hans bekännelse till buddhismen känns väldigt rätt och riktig, inte minst genom hans förkroppsligande av densamma:

En hel del återblickar gavs i Malmbergs rika och varierande produktion. Somt har jag tydligen missat. Dit hör tv-programserien Måndagsklubben från kvalitetsdistributören Kanal5. Ett stående inslag i programmet tycks ha varit ett fint och viktigt filosofiskt kulturmagasin som kort och gott fick heta Fettan:

Med visst fog kan man väl kalla det Claes Malmbergs skötebarn. Till och med dekoren hade återskapats utanför slottet. Hur som helst, bland de glimrande magasinsglimtar som visades förekom slutrepliken:

Just i detta ögonblick genomfors jag av en sankte persk uppenbarelse eller insikt: givetvis är Gud varken en han eller, såsom förfäktas av vissa moderna exegeter, en hen utan en hon. Under århundraden har med andra ord hela kristenheten, inklusive Artur Eriksson och Janne Sparring, saliga i åminnelse, haft fullständigt fel:

Hon har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in … …