Årligt återkommande event, typ jul, är journalistens bästa vänner. Bara att gräva fram förra årets artikel och om, mot all förmodan, det visar sig nödvändigt göra smärre uppdateringar. Svenskens tio-i-topplista med pizzor på nyårsdagen brukar när allt kommer omkring inte vara föremål för särskilt omvälvande omkastningar. Likaså är tipsen hur en ska klara oxveckorna fram till januarilönen precis lika gångbara år efter år. Och så håller det på, med gängse deklarationsråd i mars-april, i augusti hur en tacklar slut-på-semester-ångesten, i september stort julmusttest, i oktober reportage om den traditionsenliga semmelpremiären och i november rapport om att julhandeln väntas slå nytt rekord. Bara som exempel.
Även valet erbjuder motsvarande förmånliga återbruk, om än bara vart fjärde år. Inlägget nedan kunde sålunda mina trogna bloggläsare låta sig skärras av redan 2014. Icke förty har jag bemödat mig om en viss statusuppdatering och dessutom är bilderna något uppiffade.
Vid förra valet kunde bloggen rapportera om att en grupp partifysiker vid Uppsala universitet under ledning av professor Stina Stursk hade funnit ett nytt antiparti. Hur är då läget inför årets val? Faktiskt än jävligare, menar en av forskargruppens medarbetare, tek. spinndr. Wolfram Tungsten:
– Vi har dessvärre kunnat konstatera att det höggraviterande, skitstora bruna hål som redan vid förra valet hade skapats av antipartiet nu har vuxit sig än skitstörre. Hotet om slukande av hela landet om väljarna inte reagerar har uppgraderats till en klass 2-varning.
Exklusivt i bloggen, antipartiets kampanjbilder:
Samlade i ett bildspel:
Förlagorna är kampanjmaterial från 2014 för Feministiskt initiativ:
Ja, ibland får jag för mig att allt är en enda lång repris – en loop – en förnimmelse som säkert kommer att bli starkare för var dag fram till 9 september…
Så tycks det vara, det mesta går igen, fast perioden behöver inte vara ett eller fyra år. Utan att ha upplevt det IRL känner jag vibbarna av 1930-talet i dagens politiska klimat.
Jag känner likadant. Därför behövs din blogg!
Och din!
🙂