Coke Hypo

Minns du Fred Asp, han med illern Göran och som tutade Klorin? Det redan då fenomenala konststycket har i dagarna utvecklats till en helt ny nivå.

Naturen är vis sägs det. Kan så vara men det gäller främst dess invånare som tillhör människosläktet, skapelsens corona. Eller egentligen bara, och faktiskt inte ens alla av oss själva om en ska vara ärlig, fast många, ganska många i alla fall. Eller åtminstone några, några få, typ tre. Och klipskast av dem alla, de tre vise männen, är förstås Donald Trump. Häromdagen rapporterades om presidentens senaste snilleblixt. Om det nu i hans fall alls kan kallas snilleblixt, det är ju sånt som för kreti och pleti i bästa fall händer en gång livet, på sin höjd två. Beträffande Trump är det något helt annat, ett ständigt flöde av häpnadsväckande idéer, dagarna i ända. Vi pratar ett kontinuum av genialitet.

Nåväl, vad Trump så snillrikt kom att tänka på är det skydd mot otäcka sjukdomar som diande ger. Varför inte bredda konceptet, till den sant USamerikanska ”modersmjölken” som över där ivrigt förtärs av alla åldrar. Inför den aviserade presidentordern om total omställning av produktionen inom förfriskningsbranschen har Coca Cola Company planerat lanseringen av sin nya storsäljare:

– What, me worried?
Den nya hälsobringande produkten Coke Hypo intas oralt eller injiceras subkutant.

Som om det inte vore nog med en intelligens som slår i IQ-skalans tak är presidenten en humorist av rang. Han har nyligen meddelat att desinfektionsmedelsgrejen var ett skämt och förväntas inom kort meddela att meddelandet om att desinfektionsmedelsgrejen var ett skämt var ännu ett i raden av sina fantastiska, oefterhärmliga skämt.

Vetenskapen ställer sig emellertid ännu frågande till behandlingen:

Ur New England Journal of Medicine.

”Lyxflykting”

Triggervarning: ”Vänsterliberal smörja.”

Knappt fem år har gått sedan treårige kurden Alan Kurdi hittades drunknad på en strand vid Medelhavet. Bilden spreds över världen, flyktingopinionen svängde, insamlingar slog rekord. Inte desto mindre upprördes vissa istället av upprördheten, däribland signaturen David som på den SD närstående sajten Avpixlat kommenterade: ”Ändå verkar en stor del av folket reagera precis lika hysteriskt känslomässigt som PK-nomenklaturan vill: Ett barn! Oj, vi måste ta hand om det!”

Brunsmetning.

Stora strömmar av flyktingar från krigets Syrien tog sig under samma höst bland annat till Sverige. ”Lyxflyktingar” enligt järnrörspikadoren Kent Ekeroth, vid den tiden sverigedemokratisk riksdagsman. Sverige fick en ”flyktingkris” och pendeln svängde snabbt tillbaka, hårt och brutalt. Lille Alan, vår strandade Osverigevän, var snabbt glömd och begraven, gränsen bommades igen. Så bedarrade ”Flyktingkrisen” – men vad skönt!

Fast flyktingkrisen bestod förstås, och består än i dag, kanske värre än någonsin, medan brunsipporna frodas i den svenska, enkannerligen den skånska, myllan. I Turkiet delar Jimmie Åkesson ut flygblad, i hela svenska folkets namn: ”Sverige är fullt!” På hans rygg står att läsa ”Förändring på riktigt!” Inga tomma ord minsann. I Sölvesborg, SD:s egen tomteverkstad, styr nämligen Louise Erixon – den goda smakens riddarinna, menskonstens vedersakare och sambo med Åkesson – med järnhand för att steg för steg implementera den ultranationalistiska repressionen.

Efter ett medborgarförslag har i Gävle beslut fattats om att staden ska få sitt eget ”Walk of Fame” med bilder på välkända lokala profiler. Bland drygt tusen nomineringar ska 17 celebriteter väljas ut för att ramas in och ställas ut på ett av stadens torg. Louise Erixon, som är uppvuxen i Gävle och Sandviken, kan förmodas vara en av de nominerade; svansen här är gudbevars lika stor och högljudd som på de flesta andra ställen. Givetvis har hon ingen chans, utan den eventuella nomineringen ska fastmera uppfattas som en markering av vad som komma skall, efter maktövertagandet. Vem som då får stå tillbaka av de sjudderton kräver precis ingen konsultation hos Einstein för att förespå: Joe Hill, Gävles store son, protestsångare, vänsteraktivist och en legend bland socialister, anarkister och fackföreningsfolk i USA. Under tiden kan vi gott låta Louise Erixon få dväljas på Avan, stadens gamla soptipp, i en ”Walk of Shame.” Jernis står välvilligt till tjänst med passande bild, såsom den här:

Borstboris

Ur ”Veckans bråk” i tidningen ETC:

 

”Jag är starkt oense med högsta domstolen”

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson mötte bakslag i veckan när hans beslut att stänga parlamentet i fem veckor för att genomföra en avtalslös Brexit stoppades av högsta domstolen.

Tänk att det med all sannolikhet var exakt detsamma som Daniel Demuynck, mera känd under namnet Clark Olofsson, trotsigt utbrast när svenska HD avslog hans resningsansökan, likaledes med samma modesta framgång.

Nåja, Boris kan ju trösta sig med att accessoarerna – om än inte lika exklusiva som exempelvis Björn Borgs, än mindre som Guccis – tycks gå bra:

Boris J. är för övrigt ett namn som förpliktar i genren statsmannamässiga pajaskonster.

Helrenovering

En beställning av några bilder av retrokaraktär gav mig anledning att granska bilderna på nytt. Det visade sig att de två äldsta inte alls höll det mått jag numera har. Tekniken såväl bakom som framför tangenterna har lyfts en hel del sen bloggens barndom.

Här är de två objekten med sin nyvunna patina:

 

SD Profil

 

Dödsannons

Även om de kan tyckas väldigt lika de gamla bilderna är de omgjorda i grunden i minsta detalj, alltså precis vad biltillverkare brukar framhålla när en ny årsmodell lanseras som är till förväxling lik tidigare års.

Ett nytt retrogalleri finns dessutom upplagt med länk i vänsterspalten.

Pres size

Fenomenet aptonym (dvs. ett personnamn som kan förknippas med personens egenskaper eller yrke) har jag avhandlat förut på bloggen. Alla tidigare skådade aptonymer förbleknar dock i ett töcken jämfört med det jag ramlade över här om dagen, nämligen självaste Trump.

Att trumpery som adjektiv betyder kass, usel, värdelös är väl kanske inte mer än småroligt. Men som substantiv blir det genast bättre, mycket bättre. Här finner vi betydelser som fåfänglighet, floskler och svulstigheter. Det kan omöjligt vara ett rent sammanträffande, utan inblandning av högre makter; nästan som en blir religiös på kuppen:

– Tjabba mannen!, och vem är du?

– Jag är icke bara dig en väldig borg utan också din pr-konsult och icke minst din pt, min son.

– Asså det var som fan, farsan Baloo i egen hög. AB eller enskild firma?

– Farsan Gud om jag får be, din förlaga. AB, för byggande av personliga varumärken.

– Fan va’ coolt! Kan du hjälpa mig upp i smöret? Vita huset vore asnajs.

Ett bildspel från familjen Trumps vindslya i Trump Tower:

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter behandlingshemmet väntar 12-stegsprogrammet hos PMNCA (Power Maniacs, Narcissists and Capitalists Anonymous).

Maskulistiskt initiativ valet 2018

Årligt återkommande event, typ jul, är journalistens bästa vänner. Bara att gräva fram förra årets artikel och om, mot all förmodan, det visar sig nödvändigt göra smärre uppdateringar. Svenskens tio-i-topplista med pizzor på nyårsdagen brukar när allt kommer omkring inte vara föremål för särskilt omvälvande omkastningar. Likaså är tipsen hur en ska klara oxveckorna fram till januarilönen precis lika gångbara år efter år. Och så håller det på, med gängse deklarationsråd i mars-april, i augusti hur en tacklar slut-på-semester-ångesten, i september stort julmusttest, i oktober reportage om den traditionsenliga semmelpremiären och i november rapport om att julhandeln väntas slå nytt rekord. Bara som exempel.

Även valet erbjuder motsvarande förmånliga återbruk, om än bara vart fjärde år. Inlägget nedan kunde sålunda mina trogna bloggläsare låta sig skärras av redan 2014. Icke förty har jag bemödat mig om en viss statusuppdatering och dessutom är bilderna något uppiffade.


Vid förra valet kunde bloggen rapportera om att en grupp partifysiker vid Uppsala universitet under ledning av professor Stina Stursk hade funnit ett nytt antiparti. Hur är då läget inför årets val? Faktiskt än jävligare, menar en av forskargruppens medarbetare, tek. spinndr. Wolfram Tungsten:

– Vi har dessvärre kunnat konstatera att det höggraviterande, skitstora bruna hål som redan vid förra valet hade skapats av antipartiet nu har vuxit sig än skitstörre. Hotet om slukande av hela landet om väljarna inte reagerar har uppgraderats till en klass 2-varning.

Exklusivt i bloggen, antipartiets kampanjbilder:

Samlade i ett bildspel:


Förlagorna är kampanjmaterial från 2014 för Feministiskt initiativ: