Jernis på gammelmedia

Inlägget Plastkossor söker ”plastföräldrar” fick kulturredaktörerna vid Gävletidningarna att gå igång. Arbetarbladet vann publiceringsstriden. Ombedd att illustrera inlägget/artikeln i vardande föll polletten snart nog ner i min omtumlade hjärna. Resultatet blev den raskt hopkomna bilden i Ferdinand ser blått … Lite mallig är jag, får erkännas, över att vara med på en söndagskultursida i en tidning av Arbetarbladets kaliber. Som antyds i ingressen kan det med tiden tänkas bli fler bidrag:

Plastkossor söker ”plastföräldrar”

Efter lång tid av ekonomiska problem köptes för ett par år sen det fristående Gefleortens mejeri upp av den kreatursälskande mejerijätten Glufs-Glufs i syfte att utveckla verksamheten. I maj kommer verksamheten sålunda att läggas ner. Skillnaden mellan att ”utveckla” och ”avveckla” är trots allt ändå hårfin, blott ett par ynka bokstäver.

Utanför entrén till Gefleortens står en liten, i uppland och gästrike kring känd flock plastkor i naturlig storlek. Nu ska dessa ”adopteras” bort, inte till lägstbjudande som på forna, tjusiga tiders barnauktioner utan till den som bäst motiverar varför just den är mest lämpad att få ta hand om en kossa.

Sverigedemokraterna Gävle uppges vara eld och lågor, enligt en läcka vid deras lokala kansli. Minst en ko hoppas man på att få överta, gärna hela besättningen. Tanken är att när, inte om, SD kommer till makten i Gävle i första hand ersätta det i nationalkonservativa kretsar så förhatliga konstverket Priapos Trädgård, som är placerat i cirkulationsplatsen vid Gävles västra infart. För den i Gävles offentliga kulturliv oinvigde kan sägas att konstverket i fråga kännetecknas av en erigerad (alltså på högkant ställd) rosalackerad bil av jeepmodell, vilken såväl bokstavligt som bildligt står som symbol för mäns näst käraste ägodel till förlängning av den allra käraste. Det nya konstverket ska enligt läckan avtäckas under namnet Rondellkossan Muuhammed.

Priapos Trädgård (Gefle Dagblad 170719).

Skulle fler än ett exemplar tillfalla SD finns fler konstverk i stadens cirkulationsplatser som kanske inte kan anses vara fullt lika ”utmanande” (läs urartade) men väl fullständigt obegripliga och därför med fördel skulle kunna bytas ut mot en praktfull, nationalromantisk plastkossa i naturlig storlek.

Ett husfarstips: renovering av stekpannor

Moderna stekpannor är ett gissel. Efter bara några månaders användning börjar deras främsta egenskap, minimal risk för faststekning (”non-stick” på mondän utrikiska), att påtagligt degraderas. Den enda fördel som så småningom återstår är lägre vikt, om ens det, för numera finns gjutjärnspannor i lågviktsutförande.

Mina stekpannor, modell Matador från Hackman (numera Fiskars), med keramisk, ”non-stick” Ceratec-beläggning har jag haft fem–sex år och utgör därvidlag inget undantag. Sedan lång tid har de följaktligen varit föremål för en växande irritation. Till slut tröttnade jag på det eländiga bottenskrapandet, men vad göra? Köpa nytt? Jag vägrar. En gjutjärnspanna är å andra sidan en livstidsinvestering som även skulle kunna komma kommande generationer till gagn till full belåtenhet. En livslängd på sin höjd en tiondel är bisarrt, ett av otaliga exempel på vårt ohållbara konsumtionsmönster till fromma för den heliga tillväxten.

Hackman Matador

På nätet fann jag inga upplyftande, revolutionerande tips. Efter att ha vispat runt några varv i pannloben bestämde jag mig för ett brutalt experiment. Risken för ett sorgligare skick än det i vilket stekpannorna redan befann sig föreföll hur som helst minimal. Innan jag fortsätter vill jag varna eventuella köksredskapsfundamentalister för känsligt innehåll (”trigger warning” på samma hippa utrikiska).

Längst in i städskåpet hittade jag en sedan decennier försummad flaska Häxan, alltså gammal hederlig kopparputs. Som verktyg fick en kökssvamp med vitt skurlager, dvs. utan slipmedel, träda i tjänst. Efter en hel del gnuggande såg stekytorna ut som, om än inte helt nya, så i alla fall bra nära. Påföljande provstekning utföll också till full belåtenhet.

I efterhand kom jag på att jag som förbehandling, före den bryska Häxanbearbetningen, borde ha provat att luckra upp avlagringarna i stekpannornas botten med den gamla hederliga ugnsrengöringsmetoden. I den stryks såpa på ugnens väggar och botten, upphettas sedan och torkas slutligen, tillsammans med det upplösta sotet, bekvämt bort med blöt trasa.

Jag fick dock strax tillfälle att testa även såpans magiska egenskaper, detta efter stekning på hög värme av vitkål med lite sirap tillsatt, en i sammanhanget vanlig smakförstärkare. Socker är nog en stekpannas fiende nummer ett, och mycket riktigt fanns efter ihärdig diskning med vanligt diskmedel fortfarande ett fastbränt lager sirap kvar. Icke förty, efter några minuters kokning/bränning av en blandning med lika mycket flytande såpa som vatten, gick det sedan galant att diska bort också de förkoksade sirapsresterna.

Varning: Vid rengöring av pannor med ”non-stick”-beläggning av teflon eller motsvarande polymer är kopparputs inget att rekommendera, möjligen såpa, men här lovar Orsa kompani ingenting bestämt.

Mona Louisa

Sölvesborgs politiska styre med SD, M, KD och lokala Sölvesborg- och Listerpartiet fick alltså som de ville. Fullmäktige röstade häromdagen igenom det kontroversiella handlingsprogram som bland annat innebär att kommunen kommer att prioritera klassisk, tidlös konst istället för utmanande samtidskonst, allt enligt Blekinge Läns Tidning enligt TT enligt SvD.

Utgången var förstås given på förhand. Redan i våras fick jag sålunda en beställning från SD:s kommunförening därstädes. Uppdraget var ett ”urtjusigt, klassiskt porträtt av kommunstyrelsens ordförande tillika kommunalråd”, vilket helst skulle utföras i form av en hällristning, alternativt med traditionell vikingatida ritteknik dymedelst slidkniv och hästblod. När jag förklarade att porträttlikheten i sådant fall torde komma att bli lidande och föreslog en förvisso flerhundraårig men likväl något modernare teknik med efterföljande snabbåldring lät de efter mycken vånda sig nöjas.

När avtäckningen i Sölvesborgs kommunhus är planerad att ske vet jag inte, men redan nu kan jag bjuda bloggens trogna läs- och tittare på en exklusiv förhandsvisning:

Ordmån 3

Går det att komparera adjektivet komparativ? Javisst: komparativ, komparativare, komparativast. Lätt som en plätt, även om det får erkännas att innebörden är något otydlig. Med syskonadjektivet superlativ klarnar emellertid den aspekten: superlativ, superlativare, superlativast,  varav den senare torde kunna tolkas som miljoners-miljoner-gånger-mer-än-du-kan-säga-stjärnstopp-antitillbakakaka-(gäller-även-Trump)-sådetså -*valfritt adjektiv*.

***

Vad kan en person på Systembolaget som inte har fyllt 20 år eller är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel anses vara? (Mitt svar finns längst ner i inlägget.)

***

I den populära genren ordspråkssammanblandning/-förvanskning bidras härmed med följande:

Nu har hen satt i sig den sista pluggen i kistan.

***

Okej, löpsedeln är i vanlig ordning fejkad men för ovanlighetens skull inte innehållet, vilket finns att avnjuta i dagens Arbetarbladet (nätupplagan). Gissa vem som döljer sig bakom den andra signaturen? Se så, bara en gång.

***

Svar på ordgåtan: misskund.

Ordmån 1

Notera den uppfordrande ettan i rubriken. Jäpp, planen är en ny serie inlägg på språktema, men lika förbehållslös som någonsin Orsa kompani.

När det kommer till: 4 ord, 5 stavelser, 16 tecken.

Usch och fy! Vad är det nu för fel på:

Med avseende på: 3 ord, 6 stavelser, 13 tecken.
Med hänsyn till: 3 ord, 4 stavelser, 13 tecken.
I fråga om: 3 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Vad beträffar: 2 ord, 4 stavelser, 12 tecken.
Vad gäller: 2 ord, 3 stavelser, 9 tecken.
Beträffande: 1 ord, 4 stavelser, 11 tecken.
Angående: 1 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Rörande: 1 ord, 3 stavelser, 7 tecken.

Ibland kan det vara ännu mycket enklare än så. Istället för tillgjort fåniga och klumpiga ”När det kommer till detta har jag ingen kommentar”, varför inte eleganta och koncisa ”Om detta har jag ingen kommentar”?

Om: 1 ord, 1 stavelse, 2 tecken!

Beträffande När det kommer till att har jag inte samma starka invändning. Det är då inte längre frågan om ett prepositionsuttryck. Visst, När det gäller att är smidigare, men för att slippa upprepning kan det förra vara bra att ta till. Stil, sammanhang och nyans kan möjligen vara en annan anledning.

Som så ofta kan vi (alla utom Expressen) nog skylla förflackningen på den supercoola [sic! ] engelskan: When it comes to. I synnerhet misstänker jag att användningen sipprat in via uselt Google-översatta nyhetsartiklar som stressade journalister inte givits tid att språkgranska tillräckligt. En annan sak är att det engelska uttrycket troligtvis lider av samma sjuka, för också här finns betydligt bättre alternativ. Fast det överlåter jag med varm hand åt engelsktalande språkpoliser att spy sin galla över.

Avslutningsvis en liten ordgåta:

Ledtråd: homograf. Klicka på rutorna för facit.

Tanken vindlar 14

Rapgruppen Skäggen, anno 1963, långt före sin tid. Dock inga avlagda brakare vad jag kan minnas. Måhända en å annan smygare, men det framgick liksom inte i sändningen när det begav sig.

BRA PRIS VID SNABB AFFÄR! Se där en Blocketrubrik att akta sig väldigt noga för. På intet vis så att jag misstror sanningshalten, nej-nej, tvärtom är priset med en till visshet gränsande sannolikhet nåt alldeles grönjävligt förmånligt … för säljaren.

Artikel är en artikel utan artikel – förunderliga äro herrens vägar.

Så vem var smartast av de tre vise männen, Caspar, Melchior eller Balthazar? Förmodligen den sistnämnde, han var ju ändå enligt högst vederhäftiga urkunder professor, medan de andra två lärda herrarna fick kvacka i den akademiska ankdammen om posten som förste respektive andre vice vise man.

En profil en face

Dick Harrisons populärhistoriska krönikor i SvD läser jag med nöje och till fromma för min bildning. Dagens artikel utgör inget undantag. Den handlar om storvesiren İbrahim Pascha och hans roll i en svekfull maktkamp män emellan. Storvesiren pissade inte längst.

Men hallå! Visst påminner den så tragiskt framlidne herr Pascha starkt om någon, bärande ett högaktuellt attribut? Ledtråd: en av våra största tv-profiler, och då inte bara i bildlig mening. Kolla facit genom att klicka på bilden.