Kategori Böcker

Jernis alter ego på gammelmedia

jernis 4 kommentarer

Jag läser i dagens nummer av Arbetarbladet:

Texten är ganska suddig. För tydligare läsning finns bilden också uppdelad i fyra filer, ett, två, tre och fyra. Eftersom spalterna i tidningen går uppifrån och ner på uppslaget måste du vid spaltvis läsning växla mellan de olika filerna, först mellan första och andra filen, sen mellan tredje och fjärde. Lättast för läsningen är att skriva ut filerna.

För den som har nätprenumeration på Mittmedia är det allra smidigast att klicka fram nätversionen som dessutom har några ytterligare illustrationer som inte fick plats i tidningen.

”Kina vill att jag förlorar”, trumpetar Trump enligt svt. ”Viruset kommer från labb i Kina”, truddiluttar han vidare enligt tv4. Hur tänkte han då? Det faller naturligtvis på sin egen orimlighet, ja inte att kineserna vill få bort honom, för vem vill inte det, herregud? Men konspirationsteorin, för om så vore hade viruset givetvis varit designat för att ta kål på just Trump, ”en målsökande biologisk missil”, det fattar ju en femteklassare.

En bladvändare

jernis 3 kommentarer

Så kallade årsböcker är en glödhet trend, både i Sverige och utomlands. I genren finner vi exempelvis Århundradets sommar. 1913 av Florian Illies, 1918. Året då Sverige blev Sverige av Per T Ohlsson, Ian Burumas År noll om 1945 och 1947 av Elisabeth Åsbrink.

Månad för månad målar författarna i ord sitt personliga urval av händelser av särskilt stor historisk betydelse, vissa kanske redan för den dåtida samtiden medan andra först i retrospektiv. Senast i raden är, enligt förlaget, en episk skildring om allt av vikt som inträffade 1946 av ingen mindre än USA:s store efterkrigsförfattare (f. 1946) och tillika president Donald Trump.

För att vara ett epos är verket föredömligt kort, endast tolv sidor varav elva dessutom lyckligtvis är helt tomma sånär som på rubrikerna med månadernas namn. Ett beklagligt undantag är sidan 6:

Juni

Notis ur New York Post: ”Den 14:e juni nedkom hos Mr. Fred och Mrs. Mary Anne Trump, Queens, New York (NY) ett välskapt gossebarn.” UTSÖKT välskapat skulle det självklart ha stått, och synnerligen för att inte säga EXCEPTIONELLT välartat! Hade knappt hunnit utstöta mitt första vrål förrän det knackade på dörren. Ha! Där stod tre så kallade vise män från Princeton University, Harvard University och Massachusetts Institute of Technology. Påstod att dom ”till firande av lille Donalds födelse önskade överlämna en bägare, ett öskar och en karta till kunskapens källa”. MYCKET, MYCKET oförskämt! Som om min briljans inte redan då vida översteg de ”lärda” männens! Gav plattnackarna fingret. Pappa Fred gav dom Remingtonen. Visade sig ALDRIG igen. Dagen till slut ändå helt okej, fick av pappa i födelsegåva ett presentkort på ett FANTASTISKT högavkastande fastighetsbestånd.

I eftertexten på baksidan avslöjar president Trump att anledningen till att eposet inte kort och gott fick heta År 1 var för att slippa tjafset från sin VÄLDIGT, VÄLDIGT stora och trogna väljarskara inom den superkristna ultrahögern. Vidare berättar presidenten att hans kära hustru Melania varje kväll vid läggdags läser boken för honom. Han kan höra den precis hur många gånger som helst! Även om Melania brukar tröttna redan efter fem-sex gånger går hon oftast att övertala till jättemånga omläsningar genom det väl inövade sängkammartricket att sparka häftigt med benen och skrika IGEN!-IGEN!-IGEN!

En kvällssaga

jernis Lämna en kommentar

Ett bra sätt att komma en människa in på livet är att undersöka vad hon läser:

– Jaha, Jimmie, så vad har du på nattduksbordet?
– Öööööh … väckarklockan … snorpapper … åsså glasögonen.
– Jo det förstås, men jag menar, vad läser du för bok just nu?
– Jasså, jahaa. Jo, jag har ju alltid min gonattbok åsså, hehe, men tja, läser och läser vet jag inte precis. Bläddrar en stund varje kväll innan jag nannar. Trettiårspresent av Björne, så himla skojig, ja herrejävvlar, hahaha! Kolla bara …

OBS: Fler liknande alster från bloggen finns samlade i galleriet Kul kultur. I blogghuvudet finns länkar till ytterligare gallerier med egna humorbilder, satirklipp och språkkrumelurer.

Svenska Akademiens f d ständige kandidat

jernis 7 kommentarer

Suck! Inte den här gången heller, inte ens delat. Men för att vara ärlig var jag nog aldrig nominerad – fortfarande för många läsare. Får jobba hårdare på det till nästa år.

Ja men grattis då för fan, Tranis!

”Wallandur”

jernis 12 kommentarer

Ur boken Glasbruket:

”Oktoberskymningen la sig över staden och regnet tilltog i vinden. … … log bedrövat samtidigt som mikrovågsugnen pep tre gånger … … maten som var inrullad i någon sorts degflak smakade som unken sluring. … … runt de femtio, skild sen många år, far till två barn. … … Skilsmässan var svår … … tappade nästan helt kontakten med sina barn som då fortfarande var små. … … Särskilt bittert grät han över Eva Linds öde. Sindri Snær hade det gått något bättre för. Men bara något. … … De fann två avlidna som hetat Auđur. En av dem var fyra år gammal. … … Flickan hade dött av en elakartad hjärntumör. Mamman hade begått självmord.”

”Han” är den isländske författaren Arnaldur Indriđasons huvudperson i en deckarserie, är kriminalpolis, har en kollega som heter Sigurđur och som främsta merit själv bär det gudsförgätna namnet Eländur (även om det av förlagsredaktören förvanskats till Erlendur). I jämförelse är Henning Mankells kommissarie Kurt Wallander snarast en lättsinnig livsnjutare glidande på en rosenskimmrande räkmacka med extra dillmajonäs. Att dottern Eva är en gravid narkoman och sonen Sindri en småtjuv och kåkfarare bekräftas tämligen snart. Däremot får läsaren bärga sig ända till sidan 50 innan Eländur befarar han att han fått en släng av lungcancer.

En härlig feel-bad-bok som bara måste läsas!

Gräva guld i USA, del 2

jernis 1 kommentar

Fortsättning från del 1

En annan figur i Moment 22 är major Major Major Major, vars far, en gudfruktig man som förordade sparsamhet och hårt arbete och ogillade lösa kvinnor, som avvisade honom, hade skapat sig en ansenlig förmögenhet genom att förvärva stora åkerarealer för att inte odla alfalfa.

Här har Jernis tänkt ett steg längre. Säg att man med ny teknik bevisligen lyckas höja den potentiella avkastningen eller skörden till exempelvis den dubbla. Då måste givetvis bidraget för att inte odla sådan alfalfa också bli det dubbla. Till och med en enkel jordbruksbyråkrat grejar den matematiken.

Sagt och gjort. Patentverket har nu beviljat patent för det nya alfalfautsädet och godkänt registrering av varumärket BetBeta® ägt av mitt nyetablerade företag NeverGreen. För själva detaljerna i utvecklingen hyrde jag in de duktiga tjejerna och killarna på Monsantos genteknikavdelning.

En stor fördel är att BetBeta® inte behöver produceras, kvalitets- och miljösäkras, levereras etc, utan helt enkelt bara finnas i tankevärlden, vilket förstås ökar avansen kraftigt. Allt som krävs är att till de USamerikanska alfalfaoodlarna sälja användarlicenser som de i sin tur bifogar ansökan till sitt jordbruksdepartement om trädesbidrag.

Jag tänker mig följande generösa affärsmodell: oodlarna erhåller givetvis det normala bidraget och får dessutom behålla hälften av det rundligt tilltagna BetBeta®-tillägget medan jag håvar in den andra halvan i licensavgift. Här pratar vi en verklig win-win-situation, ja förutom för de USamerikanska skattebetalarna.

För att det inte ska sluta på samma snöpliga sätt som för oljebolagen har jag låtit Monsantofolket begränsa avkastningen till fem gånger den normala. I annat fall hade risken varit uppenbar att priset på mark i USA stigit så kraftigt att städer raserats och tvingat invånarna, dvs skattebetalarna, att emigrera till Mexiko. Man får inte vara sniken.

Gräva guld i USA, del 1

jernis 3 kommentarer

Moment 22 från 1961 av USamerikanen Joseph Heller är en av 60- och 70-talets allra största kultböcker. Scenen är andra världskriget. Den senare teveserien M*A*S*H och ännu senare filmen med samma namn är klart inspirerade av boken. Dags för en renässans?

En figur i boken är hövding Vit Halvhavre. Han är en alkoholiserad indian ur en nomadstam som av fördolda skäl beslutat sig för att dö i lunginflammation. Hans stam ägde en unik förmåga i det att vart man än flyttade gjordes enorma oljefyndigheter, vilket förstås oljebolagen fick nys om och utnyttjade. Men konkurrensen om oljan var hård, varför de profithungriga bolagen utarbetade metoder för att förutse vart indianerna skulle flytta nästa gång.

Till slut blev prognoserna så perfekta att oljearbetarna redan fanns på plats med sina torn när stammen anlände. Vart man än tog sig stod horder med oljearbetare och körde bort indianerna. Med ingenstans att ta vägen upplöstes stammen och Vit Halvhavre tog värvning, varvid det naturligtvis sket sig för oljebolagen.

Goethe var en stor foerfattare

jernis 3 kommentarer

Goethes mest berömda verk är kanske brevromanen Den unge Werthers lidanden. Den handlar till det yttre om Werther som blir olyckligt förälskad i Lotte. Romanen har emellertid alltid betraktats som en djupsinnig allegori över ett livets högre värde. Vilket detta mer specifikt är har under århundradens lopp varit föremål för otaliga animerade diskussioner mellan titelsjuka litteraturprofessorer och viktiga Goethekännare, den ena pettrigare än den andra. Hypoteser, den ena befängdare än den andra, har framlagts.

För att få tyst på kvackandet i den akademiska ankdammen bestämde sig Jernis för att lösa gåtan en gång för alla. Det faktum att Lotte beskrevs som en mycket söt flicka blev den avgörande ledtråden. En kvarts avancerat googlande räckte sedan för att icke blott fastslå vad stackars Werther egentligen led så förfärligt av utan också för att ådagalägga att det av Goethe åsyftade livets högre värde utgörs av spottpriset på dental helprotes.

werthers original karies 4

—

OBS: Fler reklamsatirbilder från bloggen finns samlade i galleriet Satirreklam. I blogghuvudet finns länkar till ytterligare gallerier med egna humorbilder, satirklipp och språkkrumelurer.

Engströmmania 1

jernis 3 kommentarer

Nu tänker jag bli lite kulturell igen. Men var lugn, det handlar inte om några excesser. Under gymnasietiden stod intrycken på kö, från nutidens forntid till dåtidens samtid. Vad gäller den yngre forntiden blev jag väldigt förtjust i Albert Engström, så till den grad att jag vid fullbordad studentexamen av mina föräldrar förlänades åtta böcker med hans illustrerade noveller och tre med skämtteckningar.

Albert var inte bara samtida utan även polare med många andra av den tidens storheter, f’låt ikoner som Gustaf Fröding, Verner von Heidenstam, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Anders Zorn:

T v: Unge Albert på 1890-talet (så där 25 bast). T h: Fröding främst, Heidenstam och så Albert i bakgrunden. Notera, njäe förresten, gör helst inte det, Frödings långt framskridna, för att inte säga överskridna grossess (typ 12:e–13:e månaden).

Kul ur min AE-samling:

 Fotnot: karbunkel är en böld eller en röd ädelsten, här tippar jag etta.

—