Knäppa brännvin …

… är ju populärt så här i kräft- och surströmmingstider. För den som önskar sig en liten knapp eller två har jag rotat fram följande ur receptsamlingen:

Jernis beska droppar

Det här behöver du:

1 hela Renat (varunr 1), två månar1

1 kvist strandmalört

Gör så här:

1 Stoppa i kvisten i brännvinet

2 Låt dra i fyra dygn

3 Dra ur kvisten

KLART!

Kvisten går att spara och använda till flera flaskor. Det går också bra att göra en essens genom att låta kvisten vara i betydligt längre.

Bland bönor och blader, del 1

Teoman eller teinist har jag varit gott och väl sen unga tonåren. Periodvis har det även blivit en hel del kaffe, men dagen har alltid börjat med te. Grönt te har jag lärt mig uppskatta på senare år. Gott, fast irriterande nyttigt och vederkvickande. För närvarande är jag inne i en period med nästan bara te, två baljor grönt före lunch och en svart efter:

Grönt Sencha och svart Darjeeling från Borgeby Kryddgård.

Kommer ihåg när jag och namnen polaren Per (Nordin), antagligen i sjätte klass, utnyttjade nästan varje håltimme för att gå hem till varandra och där bälga te och knapra rostat bröd. Även på hemkunskapen kunde vi ägna oss åt excesserna efter att tillägnat oss de stipulerade kursmomenten efter halva terminen. Om te idag är lite inne fast inte precis rock-n’-roll så var det på sin höjd Jokkmokks-Jocke på den tiden.

Få om några pluspoäng men desto fler minuspoäng hos tjejerna alltså (förutom hos exhustrun så småningom 😉 ).

Nån renlevnadsmänniska är jag gubevars inte, utom vad gäller te, kaffe och kanske nåt mer. Vet inte hur många gånger som när jag beställt vanligt, rent, neutralt te man kommit dragande med Earl Grey! Vanligt är det förvisso, men utgör också urtypen för allt vad läbbigt schampote heter, kraftigt impregnerat med bergamottolja som det är. Numera kan man välja på teer smaksatta med i stort sett vad parfymosande essenser som helst. Det ska fan passera livsmedelsbutikernas tehylla utan gasmask.

Här känner jag att jag i vanlig ordning intar rollen som en inskränkt, grinig gubbe. Va då intar rollen som, tänker du, snarare är. Må så vara. Alla tillsatser är strängt förbjudna, även socker och mjölk. Tur att jag inte bor i ett arabiskt land där man visst redan med bladen blandar i rent groteska mängder med socker.

Goda råd är kostliga

Diet ska ju vara så himla bra. GI-metoden är ett exempel som går ut på att undvika ”snabba” kolhydrater men gärna trycka i sig ”långsamma”. En annan lika förträfflig diet tycks vara ”Low Carb High Fat”, vilken innebär lågt intag av kolhydrater och högt intag av fett. Livsmedelsverkets beprövade kostråd slutligen är att minska intaget av mättat fett så mycket som möjligt.

Tänk om man skulle kombinera dom tre. Det skulle förstås bli ännu så mycket bättre, för att vara exakt trippelt så bra. Vilken matrevolution! Tänk vad befängt rik jag ska bli på boken, dvd:n och t-shirten.

Jag har klurat lite på hur man enkelt och pedagogiskt ska presentera en sådan exceptionellt fördelaktig Jernis-diet:

Hmm, bilden verkar bekant på något sätt.

Moderna landskapsrätter från Gästrikland

Nu ska kokboken Sveriges nya landskapsrätter finnas på ICA-diskarna. Alla landskapsrecepten finns också på ICA:s sajt.

Där hittar du mitt vinnande recept för Gästrikland, Skogsströmming med potatispuré.

ICA har gjort små ändringar i receptet jämfört med det jag skickade in. Jag hade en skiva surdegsrågbröd som bädd för strömmingsflundran. På brödet breddes smör, riven pepparrot och senap. I ICA:s variant finns inget bröd. Senapen och pepparroten finns istället i den hopvikta strömmingen. Vidare innehåller ICA:s lingoncrème riven pepparrot, vilket inte min egen gjorde. Det kan vara ett lyft, har inte provat än. Slutligen använder ICA 2–3 dl mjölk till potatispurén. Mjölk är till för kalvar och småbarn (möjligen med undantag för pannkakssmet). Jag föredrar vatten och/eller grädde, i ursprungsreceptet var det vatten.

Under receptet finns också en liten filmsnutt att titta på. Lova att inte skratta ihjäl dig – det är inte lätt att locka nya läsare.

Även andraprisreceptet Jernis exotiska böcklingröra finns utlagt.

Också här har ICA gjort smärre förändringar. Brödet som försvann från strömmingen serverar man istället till böcklingen, något jag inte gjorde. Rätten passar säkert utmärkt med bröd, men i sånt fall föredrar jag osötat rågbröd framför kavring. Friterade lökringar är ett gott tillägg som ICA har gjort. Mitt ursprungsrecept finns redan tidigare utlagt.

OBS: Alla recept i bloggen finns registrerade i Jernis recept.

Landskapligt käk – artikellänkar

Artiklar inklusive receptet finns i Gefle Dagblad och Arbetarbladet.

Observera att receptet i GD (ännu så länge) innehåller två fel där kort tankstreck har fallit bort: 23 dl mjölk ska förstås vara 2–3 dl och 12 tsk rönnbärsättika ska vara 1–2 tsk.

Uppdatering: Så härs års är det lite knepigt att få tag på rönnbär. Istället kan rönnbärsgelé lösas i ättikan, men tänk då på att minska mängden honung i lagen. En annan möjlighet är rönnbärsjuice, om sådan nu finns att köpa på exempelvis hälsokostaffärer.

Landskapligt käk

I höstas avslöjade jag att jag vunnit en recepttävling och lovade att återkomma. Gör så nu. I dag offentliggjordes resultatet av ICA:s tävling Sveriges bästa landskapsrätter där Jernis Skogsströmming med potatispuré segrade för Gästrikland:

 

 Min motivering:

– Strömmingens kraftiga karaktär balanseras av bettet i rönnbärsättika, senap och pepparrot. Med tillhörande honungssötade lingon och potatispuré med trattkantareller uppstår ett harmoniskt möte mellan Östersjöns glänsande silver och skogens mulliga smaker och dofter.

Både Gefle Dagblad och Arbetarbladet har hört av sig under eftermiddan, AB till och med med ett hemma-hos-reportage-team – stort! Jag återkommer med själva receptet som annars ingår i boken Sveriges nya landskapsrätter som kommer att finnas på ICA-diskarna till påsk:

 

Nästan lika stolt kan jag berätta att mitt andra bidrag för Gästrikland Jernis exotiska böcklingröra kom tvåa och också är med i boken. Ungefär samma recept finns sen tidigare utlagt på bloggen.

Segrade i rikstävlingen gjorde Hälsinglands bidrag Hälsinge hamboni (samma ICA-länk som ovan) baserad på hälsingeostkaka.

Sötningsmedel

Wikipedia är en outsinlig källa till kunskap. Exempelvis kan man läsa att Falu Brännvin är en urgammal, helsvensk dryck. Det berättas att de förmögna svenska bergsmännen vid Stora Kopparberget ofta bjöd sina gäster på ett sött starkt brännvin.

 

Foto: Anny Jernberg ter Borch

I samband med att tillverkningen och försäljningen upphörde 1972 passade farsan på att investera i några småbuteljer; Falu fanns då bara på kvarting. Givetvis har han dom kvar, osprättade och förvarade på ett säkert ehuru okänt ställe. Framtida utgrävningar får avslöja var.

Själv hann jag smaka nån gång på brännvinet innan det försvann ur sortimentet. Tycker som Kjersén:

 

***

Kollade lite i tevetablån för att se om det fanns nåt kul, inte att titta på men väl att skriva om. Ganska magert, men här fanns ett korn:

 

Varför inte passa på att också berätta för presumtiva tittare vad fru Bornebuschs mormor, mamma och syster heter. Måste kännas väl så angeläget … Jahaa, jag förståår, i själva verket är det förstås tanken på kändisen, frööken Bornebusch – vem det nu är – som ska få tittarnas snålvatten att rinna, snarare än maten. Klurig grej det där av TV4.

Jernis pizzasallad

Så här efter helgerna är det hög tid att återgå till basfödan. Är du också vansinnigt trött på pizzabagarens sötsura, sladdriga vitkålssallad som tillbehör? Testa min variant. Löjligt billig och dito nyttig. Klimatanpassad är den också. Som vanligt får du ta måttangivelserna som grova riktmärken – prova dig fram:

Bulk: grovhacka 5 dl vitkål

Dressing: blanda 4 msk crème fraîche, 2 msk osötad senap (fin och/eller grov), 2 msk riven pepparrot, 1 msk kapris (kan uteslutas vid kaprisfobi), 1 tsk grönsaksfond och 1 tsk flytande honung

Rör ihop bulk och dressing. Färdigt!

Vissa rätter vinner på att få vila eller mogna. Sallader hör sällan till dessa, men vitkålsbaserade är ett undantag. Gör därför den här salladen gärna minst en timme i förväg. Dessutom går den att spara i kylskåp flera dar, så fixa en rejäl laddning medan du ändå håller på.

OBS: Alla recept i bloggen finns registrerade i Jernis recept.

Fisk och bröd

… var ju lite av Jesus grej. Men jag tänker lik förbannat svära i kyrkan igen, rutinerad som jag är i den grenen. Jag börjar i Feskekörka. Är det nån mer än jag som inte funnit tjusningen att med kniv och gaffel förtära 98,5 % vatten, återstoden tämligen intetsägande proteinhinnor och så några ben? Gissar du lutfisk gissar du rätt. För säkerhets skull brukar den balsamerade firren serveras med bechamelsås, en av världens absolut smaklösaste maträttsaccessoarer. Men det är klart: ”lika barn leka bäst”.

 

Även surströmming har jag svårt för, men det beror nu inte på att den är karaktärslös. Det är nåt med smaken jag inte lyckats fördra, eller så är det bara lukten. För ärligt talat luktar den för jävligt. Men jag ska på’n igen, och lära mig, nån gång. ”The fragrance of the year – because I’m worth it”.

Åter till smaklösheten. Är det nån mer än jag som inte funnit tjusningen med vitt julknäckebröd bakat på vete som löses upp som ett dammoln kring gomseglet? Den ursprungliga användningen lär väl ha varit som lutfiskstillbehör …

Raka motsatsen är finska 

vilket är just det surdegsknäcke som jag efterlyste i Grovdoppa och jag gissar världens smakigaste. Har du ätit Finn Crisp nån gång? Det är en blek, för industriell bakning tillrättalagd ostbrickskopia av den här kvalitetsprodukten.

Surdegsbröd är ju verkligen inne. Det vore ett perfekt läge för Leksandsbröd att som första (?) svenska spisbrödsfabrik erbjuda konsumenten en svensk variant av varras leipä.