Ordmån 1

Notera den uppfordrande ettan i rubriken. Jäpp, planen är en ny serie inlägg på språktema, men lika förbehållslös som någonsin Orsa kompani.

När det kommer till: 4 ord, 5 stavelser, 16 tecken.

Usch och fy! Vad är det nu för fel på:

Med avseende på: 3 ord, 6 stavelser, 13 tecken.
Med hänsyn till: 3 ord, 4 stavelser, 13 tecken.
I fråga om: 3 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Vad beträffar: 2 ord, 4 stavelser, 12 tecken.
Vad gäller: 2 ord, 3 stavelser, 9 tecken.
Beträffande: 1 ord, 4 stavelser, 11 tecken.
Angående: 1 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Rörande: 1 ord, 3 stavelser, 7 tecken.

Ibland kan det vara ännu mycket enklare än så. Istället för tillgjort fåniga och klumpiga ”När det kommer till detta har jag ingen kommentar”, varför inte eleganta och koncisa ”Om detta har jag ingen kommentar”?

Om: 1 ord, 1 stavelse, 2 tecken!

Beträffande När det kommer till att har jag inte samma starka invändning. Det är då inte längre frågan om ett prepositionsuttryck. Visst, När det gäller att är smidigare, men för att slippa upprepning kan det förra vara bra att ta till. Stil, sammanhang och nyans kan möjligen vara en annan anledning.

Som så ofta kan vi (alla utom Expressen) nog skylla förflackningen på den supercoola [sic! ] engelskan: When it comes to. I synnerhet misstänker jag att användningen sipprat in via uselt Google-översatta nyhetsartiklar som stressade journalister inte givits tid att språkgranska tillräckligt. En annan sak är att det engelska uttrycket troligtvis lider av samma sjuka, för också här finns betydligt bättre alternativ. Fast det överlåter jag med varm hand åt engelsktalande språkpoliser att spy sin galla över.

Avslutningsvis en liten ordgåta:

Ledtråd: homograf. Klicka på rutorna för facit.

Tanken vindlar 14

Rapgruppen Skäggen, anno 1963, långt före sin tid. Dock inga avlagda brakare vad jag kan minnas. Måhända en å annan smygare, men det framgick liksom inte i sändningen när det begav sig.

BRA PRIS VID SNABB AFFÄR! Se där en Blocketrubrik att akta sig väldigt noga för. På intet vis så att jag misstror sanningshalten, nej-nej, tvärtom är priset med en till visshet gränsande sannolikhet nåt alldeles grönjävligt förmånligt … för säljaren.

Artikel är en artikel utan artikel – förunderliga äro herrens vägar.

Så vem var smartast av de tre vise männen, Caspar, Melchior eller Balthazar? Förmodligen den sistnämnde, han var ju ändå enligt högst vederhäftiga urkunder professor, medan de andra två lärda herrarna fick kvacka i den akademiska ankdammen om posten som förste respektive andre vice vise man.

En profil en face

Dick Harrisons populärhistoriska krönikor i SvD läser jag med nöje och till fromma för min bildning. Dagens artikel utgör inget undantag. Den handlar om storvesiren İbrahim Pascha och hans roll i en svekfull maktkamp män emellan. Storvesiren pissade inte längst.

Men hallå! Visst påminner den så tragiskt framlidne herr Pascha starkt om någon, bärande ett högaktuellt attribut? Ledtråd: en av våra största tv-profiler, och då inte bara i bildlig mening. Kolla facit genom att klicka på bilden.

På ett halvår när – en bildordgåta

Höstdagjämning på söndag, halvvägs in i mörkret. Men hav förtröstan, allt är inte ågren. Till exempel når tredjederivatan av solståndet sitt maximum just då! Bara en sån sak! Om det mot all förmodan inte skulle hjälpa kan en se framåt, eller bakåt, alltefter tycke och smak. Det ska vi göra nu, närmare bestämt bakåt till sistlidna vårdagjämning, halvvägs in i ljuset. Med bilden följer en ordgåta. Klicka på rutslingan för facit.

Skärlövs hamn, mars 2018. Foto: Lars Jernberg.

Ledtråd: dubbel-v.

Pennes from heaven

En replik tillägnad de nyliberala räknenissarna som lagt landsbygden för fäfot och utarmat vår natur, den som ger oss och andra arter livsrum och livsmedel.

En replik tillägnad det högindustrialiserade jordbruket.

En replik tillägnad den urbana människan för sin naiva syn på matens ursprung.

En påminnelse om människans ständiga behov av påminnelse om att de himmelska pengarna inte går att äta och att den tar ingenting med sig dit den går.

En bladvändare

Så kallade årsböcker är en glödhet trend, både i Sverige och utomlands. I genren finner vi exempelvis Århundradets sommar. 1913 av Florian Illies, 1918. Året då Sverige blev Sverige av Per T Ohlsson, Ian Burumas År noll om 1945 och 1947 av Elisabeth Åsbrink.

Månad för månad målar författarna i ord sitt personliga urval av händelser av särskilt stor historisk betydelse, vissa kanske redan för den dåtida samtiden medan andra först i retrospektiv. Senast i raden är, enligt förlaget, en episk skildring om allt av vikt som inträffade 1946 av ingen mindre än USA:s store efterkrigsförfattare (f. 1946) och tillika president Donald Trump.

För att vara ett epos är verket föredömligt kort, endast tolv sidor varav elva dessutom lyckligtvis är helt tomma sånär som på rubrikerna med månadernas namn. Ett beklagligt undantag är sidan 6:

Juni

Notis ur New York Post: ”Den 14:e juni nedkom hos Mr. Fred och Mrs. Mary Anne Trump, Queens, New York (NY) ett välskapt gossebarn.” UTSÖKT välskapat skulle det självklart ha stått, och synnerligen för att inte säga EXCEPTIONELLT välartat! Hade knappt hunnit utstöta mitt första vrål förrän det knackade på dörren. Ha! Där stod tre så kallade vise män från Princeton University, Harvard University och Massachusetts Institute of Technology. Påstod att dom ”till firande av lille Donalds födelse önskade överlämna en bägare, ett öskar och en karta till kunskapens källa”. MYCKET, MYCKET oförskämt! Som om min briljans inte redan då vida översteg de ”lärda” männens! Gav plattnackarna fingret. Pappa Fred gav dom Remingtonen. Visade sig ALDRIG igen. Dagen till slut ändå helt okej, fick av pappa i födelsegåva ett presentkort på ett FANTASTISKT högavkastande fastighetsbestånd.

I eftertexten på baksidan avslöjar president Trump att anledningen till att eposet inte kort och gott fick heta År 1 var för att slippa tjafset från sin VÄLDIGT, VÄLDIGT stora och trogna väljarskara inom den superkristna ultrahögern. Vidare berättar presidenten att hans kära hustru Melania varje kväll vid läggdags läser boken för honom. Han kan höra den precis hur många gånger som helst! Även om Melania brukar tröttna redan efter fem-sex gånger går hon oftast att övertala till jättemånga omläsningar genom det väl inövade sängkammartricket att sparka häftigt med benen och skrika IGEN!-IGEN!-IGEN!