Alfapetisk oordning och språklig oreda

Plötsligt, ur djupet av det undermedvetnas virvlande strömmar ploppade den upp, Frågan: Hur många poäng ger Z i polskt Alfapet? Det är åratal sen jag spelade det ädla sällskapsspelet, osvikligt osämjeskapande det påbjudna saolomoniska rättesnöret till trots. Jag minns ändå att i den svenska varianten ger Z maximala tio poäng; den som lyckas placera Z-brickan på 3× skapar ofta ett ointagligt försprång till motspelarnas stora fasa. Så icke i Polen visar en googlekonsultation. Ånej, inte ens i närheten utan tvärtom ger Z blott en ynka poäng!

Polska lättingar.

Tänk så det kan vara, ja outgrundliga äro sannerligen Herrens vägar. Samma njugga poängsättning gäller även för Z försett med de i Polen begagnade diakritiska tecknen flärp och fnutt, alltså Ź respektive Ż, vilka precis som svenska Ä och Å har egna brickor.

Apropå SAOL (Svenska akademiens ordlista) finner jag som sann vän av semantisk ordning det djupt bekymmersamt att den inte ger något som helst stöd för att den triviala motsatsen till akterseglad är förseglad.

(Inlägget är även publicerat i Arbetarbladet kultur 221112)

Slitna språk- och nattdräkter

Den politiska floskeltoppen har under flera år ohotat toppats av ”Jag känner mig trygg med …”, vilket översatt i vardagstal vanligen betyder ”Jag har inte jävla susning om vad som gått snett men har ingen som helst avsikt att gräva i skiten.” Under senare tid har emellertid en annan klyscha seglat upp som en stark konkurrent. Jag tänker på det i politikerbranschen i dag mäkta populära uttrycket ”Den/det har tjänat oss väl”, inte sällan med en rågad skopa illa inlindat självberöm.

Det ospecifika, undflyende ”oss” gör dessutom påståendet så gott som omöjligt att kritisera i sak och kan därmed sägas tjäna i vart fall politikerna synnerligen väl. Ta till exempel den förda skogspolitiken som också den givetvis påstås ”ha tjänat oss väl”. Det frambringar ett försåtligt sken av att omfamna hela svenska folket, men där ”oss” i själva verket främst omfattar stora skogsägare och alla politiker som stöder det kortsiktigt lukrativa men ohyggliga hyggesbruket i utbyte mot röster och framtida reträttposter. Se där ett om än inte moraliskt så likväl semantiskt oantastligt mumbojumbo.

Pensionerade pyjamasbyxor som under dussintalet år tjänat mig väl.

(Inlägget är även publicerat i Arbetarbladet kultur 221016)

Tanken vindlar 15

Det hände sig då seklet var ungt att jag råkade snubbla över en tomflaska i vilken det hade varit olja för båtmotor. På etiketten uppgavs stolt: ”Oljan för yrkesproffsen!” Ett oslagbart svenskt rekord i tautologi förstås. Faktum är att ingen har varit ens i närheten förrän igår då rekordet överraskande tangerades enligt vad som framgår i en DN-artikel: ”… så vi ser fortfarande att det är de fattigaste som kommer att drabbas av de här limitbegränsningarna, säger Marie Ottosson, överdirektör på Sida.” Jernis gratulerar.

Från den afrikanska djungeln meddelas att Cheeta i protest mot indragna bananransoner lämnat Tarzan för att starta eget på Youtube som influenser:

Tankar kring en vägskylt mellan Storvik och Hofors

Vår mentala färd kan sägas starta vid Gävle slott och Per Bill. Bill är nu inte bara efternamnet på Gävleborgs utmärkta och sympatiska landshövding utan betecknar också den del av en plog som skär igenom åkerstubben. Jag minns från min barndoms somrar på 60-talet, då jag ”hängde” på en bondgård dagarna i ända, att billen och i synnerhet dess spets ofta blev sliten och behövde bytas till en sprillans. Av någon outgrundlig anledning var den nya delen alltid tjusigt lackerad i klara färger, grönt eller blått; efter några få varvs plöjning var lacken förstås ett minne blott. Som vän av ordning och rationalitet har jag förutsatt att ofoget med det bisarra, avslutande lackeringssteget av billar sen länge måste har upphört, en villfarelse som jag brutalt blev tagen ur vid en nyligen företagen resa till Dalarna. Precis här träder nämligen ovan rubricerade vägskylt, informerande om ”Billackering”, in i historien.

Foto: Google Maps.

Äldre äldre äldre äldre äldre äldre äldre

Åt Folkhälsomyndighetens begrepp av typen yngre äldre har det letts i mjugg i stugorna samtidigt som begreppsstrukturen är aningen diffus. Se här ett förslag till Tegnell och co. till båtnad för såväl ökad munterhet som noggrannhet:

Låt oss kalla den nyfödda yngre yngre yngre yngre yngre yngre yngre. Fyll sen på år för år genom att ersätta första yngre räknat från höger med äldre och byta alla bakomliggande äldre mot yngre. För 1-åringen blir det enkelt: yngre yngre yngre yngre yngre yngre äldre.

Kommen till exempelvis 55 år erhålls yngre äldre äldre yngre äldre äldre äldre. Med receptet ovan inser vi raskt att nästa på tur, 56-åringen, på stringent ny-FHM:iska får beteckningen yngre äldre äldre äldre yngre yngre yngre. För den som undrar syftar rubriken på en 127-åring.

Jernis som yngre äldre äldre yngre äldre yngre äldre.

(Som av en händelse är det precis så här datorer räknar, så kallat binärt. Visserligen tillämpar vi här symbolerna 0 och 1 istället för yngre och äldre, men det är ju inget datorn har en minsta susning om.)


Anmärkning: Texten är ett bidrag till Arbetarbladets nya artikelserie ”Krumelurika” där tidningens egna kulturjournalister och fria skribenter när andan faller på formulerar något kort och kärnfullt om precis vad som helst som kan rymmas inom det vida begreppet kultur.

Tankar i tiden 1

Som den ledande konspirationsteoretiker av Guds nåde jag ändå är framlägger jag härmed min teori att samtliga – och denna min alldeles egen är förstås inget undantag – på nätet förekommande konspirationsteorier i själva verket utgör delar av en gigantisk konspiration, högst sannolikt på ryskt eller marsianskt initiativ.

Säkraste platsen i coronatider är, när allt kommer omkring, allmänna lokaler, såsom pubar, restauranger, bibliotek, gym och arbetsplatser – knappt en käft finns ju där. Eller på landsbygden.

Ordmån 3

Går det att komparera adjektivet komparativ? Javisst: komparativ, komparativare, komparativast. Lätt som en plätt, även om det får erkännas att innebörden är något otydlig. Med syskonadjektivet superlativ klarnar emellertid den aspekten: superlativ, superlativare, superlativast,  varav den senare torde kunna tolkas som miljoners-miljoner-gånger-mer-än-du-kan-säga-stjärnstopp-antitillbakakaka-(gäller-även-Trump)-sådetså -*valfritt adjektiv*.

***

Vad kan en person på Systembolaget som inte har fyllt 20 år eller är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel anses vara? (Mitt svar finns längst ner i inlägget.)

***

I den populära genren ordspråkssammanblandning/-förvanskning bidras härmed med följande:

Nu har hen satt i sig den sista pluggen i kistan.

***

Okej, löpsedeln är i vanlig ordning fejkad men för ovanlighetens skull inte innehållet, vilket finns att avnjuta i dagens Arbetarbladet (nätupplagan). Gissa vem som döljer sig bakom den andra signaturen? Se så, bara en gång.

***

Svar på ordgåtan: misskund.

Ordmån 1

Notera den uppfordrande ettan i rubriken. Jäpp, planen är en ny serie inlägg på språktema, men lika förbehållslös som någonsin Orsa kompani.

När det kommer till: 4 ord, 5 stavelser, 16 tecken.

Usch och fy! Vad är det nu för fel på:

Med avseende på: 3 ord, 6 stavelser, 13 tecken.
Med hänsyn till: 3 ord, 4 stavelser, 13 tecken.
I fråga om: 3 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Vad beträffar: 2 ord, 4 stavelser, 12 tecken.
Vad gäller: 2 ord, 3 stavelser, 9 tecken.
Beträffande: 1 ord, 4 stavelser, 11 tecken.
Angående: 1 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Rörande: 1 ord, 3 stavelser, 7 tecken.

Ibland kan det vara ännu mycket enklare än så. Istället för tillgjort fåniga och klumpiga ”När det kommer till detta har jag ingen kommentar”, varför inte eleganta och koncisa ”Om detta har jag ingen kommentar”?

Om: 1 ord, 1 stavelse, 2 tecken!

Beträffande När det kommer till att har jag inte samma starka invändning. Det är då inte längre frågan om ett prepositionsuttryck. Visst, När det gäller att är smidigare, men för att slippa upprepning kan det förra vara bra att ta till. Stil, sammanhang och nyans kan möjligen vara en annan anledning.

Som så ofta kan vi (alla utom Expressen) nog skylla förflackningen på den supercoola [sic! ] engelskan: When it comes to. I synnerhet misstänker jag att användningen sipprat in via uselt Google-översatta nyhetsartiklar som stressade journalister inte givits tid att språkgranska tillräckligt. En annan sak är att det engelska uttrycket troligtvis lider av samma sjuka, för också här finns betydligt bättre alternativ. Fast det överlåter jag med varm hand åt engelsktalande språkpoliser att spy sin galla över.

Avslutningsvis en liten ordgåta:

Ledtråd: homograf. Klicka på rutorna för facit.

Tanken vindlar 14

Rapgruppen Skäggen, anno 1963, långt före sin tid. Dock inga avlagda brakare vad jag kan minnas. Måhända en å annan smygare, men det framgick liksom inte i sändningen när det begav sig.

BRA PRIS VID SNABB AFFÄR! Se där en Blocketrubrik att akta sig väldigt noga för. På intet vis så att jag misstror sanningshalten, nej-nej, tvärtom är priset med en till visshet gränsande sannolikhet nåt alldeles grönjävligt förmånligt … för säljaren.

Artikel är en artikel utan artikel – förunderliga äro herrens vägar.

Så vem var smartast av de tre vise männen, Caspar, Melchior eller Balthazar? Förmodligen den sistnämnde, han var ju ändå enligt högst vederhäftiga urkunder professor, medan de andra två lärda herrarna fick kvacka i den akademiska ankdammen om posten som förste respektive andre vice vise man.