Fejknyhet?

Å ena sidan borde det här löpet ha publicerats i går, första april, om rubriken nu verkligen är ett aprilskämt. Men om så är fallet är den också sann, vilket per definition inte ett aprilskämt är. Och är den inte ett aprilskämt borde löpet å andra sidan inte ha publicerats i går. Men är rubriken sann stämmer det ju vad den säger, nämligen att den är ett aprilskämt, och är därmed per definition falsk. Så ja, andra april känns som en alldeles lagom prillig dag när en inte vet varken ut eller in.

Se också Paradoxalt, min käre Hilbert.

Realpolitik?

Tidningarna har börjat med rörlig bild och ljud, radion med artiklar – ur led är tiden. Den här från Ekot 19/3 fastnade för mina ögon:

Längre ner står att läsa:

Ett annat exempel är tuffare avgaskrav på lastbilar där Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade nej. Christofer Fjellner, som sitter i miljöutskottet för Moderaterna, menar att de som driver på för tuffare krav är naiva.

– Den politik som mina svenska kollegor huvudsakligen verkar ägna sig åt, det är politik som bara fokuserar på att minska utsläppen, och inte bryr sig det minsta om hur det påverkar jobb och tillväxt. Därför kommer den heller inte att inspirera de länder som måste göra mer för att följa vårt exempel, säger han.

För att försöka förstå hur Fjellner resonerar sökte jag upp honom för att ställa några enkla kontrollfrågor.

– Nå Christofer, är du beredd?

– Shoot man!

– Bra, då kör vi: Anta att du står på rälsen och hör tåget komma dånande. Vad gör du då, Christofer?

– Öhhh … står kvar.

– Jaha-ja, det säger du. Då tar vi den här: Anta att det bara finns en enda gris och du blir något alldeles kolossalt sugen på kotletter, sylta, skinka, grisfötter och blodkorv. Vad gör du då, Christofer?

– Slaktar och äter upp den.

– Och exakt hur många grisar finns det sen?

– Öhhh … en.

– Mmmm. Jag kanske ska vara lite mer konkret: När människans rovdrift lagt världen i ruiner, vad gör vi då?

– Lätt som en plätt, undersidan finns ju kvar, bara att segla runt kanten.

– Smart, tänkte inte på det. Men den här då: Pengarna är slut men inte suget efter Thailand, vad gör du då?

– HAHA!, skitkul – vadå slut? Lyfter minst 100 papp i månaden som EU-parlamentariker.

– Minsann, pilutta mig. Men försök föreställa dig, även om det kan vara svårt, att du hade en vanlig svennelön. Hur tar du dig ur den knipan?

– Öhhh … ja det var ju jävligt knepigt … … AHA!, lånar väl på huset.

– Kunde funka. Men säg att huset redan är belånat till nocken efter de senaste 30 resorna. Hur löser du det, Christofer?

– No problems, ungarnas besparingar skulle säkert räcka för några till. Och dom får ju ändå följa med, eller hur?

– Jag förstår. Men anta att planet riskerar att störta en resa av fem, om det inte råkar finnas någon fiffig mekaniker ombord. Vad gör ni då?

– Flyger.

– Jaha, så det gör ni. Nåväl. Men när ni är över Uzbekistan ropar kaptenen desperat i högtalaren undrande om det finns någon fiffig mekaniker ombord, och det är du. Vad gör du då, Christofer?

– Öhhh … blundar och håller för öronen och hoppas att det finns nån annan.

… …

– Du kan öppna ögonen och ta ner händerna nu, Christofer. Jo jag säger det att DU KAN ÖPPNA ÖGONEN OCH TA NER HÄNDERNA NU, CHRISTOFER! … … och tack för samtalet.

Nä, naivitet är verkligen inget som ligger för Christofer Fjellner; så mogen, det är sannerligen grabben som står med båda fötterna på jorden (utom när han emellanåt flyger förstås), så du kan lugnt rösta på Moderaterna i EU-valet. Det går också fint med SD, att döma av ett uttalande i samma artikel:

Sverigedemokraten Peter Lundgren menar att industrin måste få tid att ställa om, och ta fram nya tekniska lösningar. Det sker inte på en dag, säger han.

– Alla står upp i den här frågan eftersom vi har ett val snart. Vi kämpar minsann för miljön och nu var vi med och drev igenom det här förslaget. Finns det då tekniska förutsättningar för att kunna uppfylla det? Nej inte idag. Det kommer förmodligen men att då sätta en gräns för när det ska vara uppnått, det blir ett spel för galleriet.

Visst känns det så himla tryggt och onaivt att lita på att framtida teknik ska hejda klimatförändringarna? Visserligen har klimatproblem varit på tapeten länge (åtminstone sen Jimmie Åkesson föddes och långt innan SD såg dagens ljus i spillrorna av nyfascistiska och nazistiska organisationer som Nysvenska rörelsen, Bevara Sverige Svenskt och Nordiska rikspartiet) och det utan att ny teknik har lyckats hejda problemen, snarare ökat dem. Fast i framtiden kommer det förstås att ordna sig, i alla fall nån gång. Om det nu alls finns några klimatproblem, eller någon framtid. Hur som helst dumt att chansa, och när allt kommer omkring måste vår livsstil prioriteras framför hänsyn till naturlagar och naturens begränsningar.

Apropå grisen har ju sverigedemokrater dessutom religionen att finna förtröstan i, om det mot all förmodan skulle se ut att barka åt Ragnarök. Jag menar, med Tors och Odens goda vilja skulle Särimner-tricket säkert kunna gå att tillämpa på en rad områden, typ hela världen.

Grönköpingsdemokraterna lugnar kreti och pleti

– Äro icke blott de allt mer frekvent dryftade farhågorna beträffande Moder Jords så smått begynnande klimateriebesvär i form av smärre svettningar kraftigt överdrivna, utan kunna desamma därjämte avfärdas såsom högst naturliga med tanke å hennes mogna ålder, fastslår Grönköpingsdemokraternas förare, hr. Wotan von Peiland (GD) i en exklusiv freelance-interview med Jernis för Grönköpings Veckoblad.

– Att vi människors omättliga behov av att stilla vårt nötköttsliga begär skulle vara till förfång för någon annan än möjligtvis Ferdinand och hans lika korkade vänner är naturligtvis rent nys. Bara såsom exempel. Sedan hart när tidernas begynnelse, i alla händelser flera miljoner år innan Grönköpingsbygdens första köttindustriella komplex slog upp fabriksgrindarna har väldiga horder av elefanter gått och pr-tt-t å savannen utan nämnvärda men för varken det lokala eller globala (världsliga) klimatet. Bara såsom exempel, fortfar GD:s starke förare.

Hr. stadsrådstranspirant W. von Peiland (GD).

– Nej, skola vi sannerligen icke övertraumatisera förloppet, uppmanar hr. stadsrådstranspiranten (GD). Är det värsta som skulle kunna vederfaras en uppvärmning av de tvenne polära världsändarna med ty följande omvändelse av Golfströmmen, varvid arktisk luft komme att svepa ned över vårt djupt omhuldade fosterland och -vatten.

– Men icke förty, såsom konstaterat av den GD närstående elittankesmedjan IQ Blåsippa, så förväntas i dylikt fall temperaturen vid polerna komma att förökas så till den milda grad att det snarare bleve frågan om nedsvepande arktisk värme än dito kyla. Enligt det mest plausibla sceneriet komme v-n att kunna odlas på friland så långt upp som till Inälvsdalen, förmäler en skälmskt leende hr. von Peiland avslutningsvis med sin förföriska, medietränade basunstämma.

Ordmån 1

Notera den uppfordrande ettan i rubriken. Jäpp, planen är en ny serie inlägg på språktema, men lika förbehållslös som någonsin Orsa kompani.

När det kommer till: 4 ord, 5 stavelser, 16 tecken.

Usch och fy! Vad är det nu för fel på:

Med avseende på: 3 ord, 6 stavelser, 13 tecken.
Med hänsyn till: 3 ord, 4 stavelser, 13 tecken.
I fråga om: 3 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Vad beträffar: 2 ord, 4 stavelser, 12 tecken.
Vad gäller: 2 ord, 3 stavelser, 9 tecken.
Beträffande: 1 ord, 4 stavelser, 11 tecken.
Angående: 1 ord, 4 stavelser, 8 tecken.
Rörande: 1 ord, 3 stavelser, 7 tecken.

Ibland kan det vara ännu mycket enklare än så. Istället för tillgjort fåniga och klumpiga ”När det kommer till detta har jag ingen kommentar”, varför inte eleganta och koncisa ”Om detta har jag ingen kommentar”?

Om: 1 ord, 1 stavelse, 2 tecken!

Beträffande När det kommer till att har jag inte samma starka invändning. Det är då inte längre frågan om ett prepositionsuttryck. Visst, När det gäller att är smidigare, men för att slippa upprepning kan det förra vara bra att ta till. Stil, sammanhang och nyans kan möjligen vara en annan anledning.

Som så ofta kan vi (alla utom Expressen) nog skylla förflackningen på den supercoola [sic! ] engelskan: When it comes to. I synnerhet misstänker jag att användningen sipprat in via uselt Google-översatta nyhetsartiklar som stressade journalister inte givits tid att språkgranska tillräckligt. En annan sak är att det engelska uttrycket troligtvis lider av samma sjuka, för också här finns betydligt bättre alternativ. Fast det överlåter jag med varm hand åt engelsktalande språkpoliser att spy sin galla över.

Avslutningsvis en liten ordgåta:

Ledtråd: homograf. Klicka på rutorna för facit.

Tanken vindlar 13

På sjätte dagen skapade Gud människan. Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!” (1 Mos 1:27–28). Med andra ord carte blanche för människan att våldföra sig på allt annat levande. Så fett smart. Numera föreligger facit:
– Metoo, ylade vargen, metoo, surrade biet och myggan, metoo, brummade isbjörnen, metoo, susade urskogen … … … … …

Men va’ fan, alla kan väl ha en dålig dag. Nåväl, nästa dag, första söndagen efter big bang, låg Gud som sig bör på sofflocket och bara degade. Och det vart afton, och det vart morgon, den åttonde dagen. Och Gud sade: ”Varde hushållsost”; och det vart hushållsost. Och Gud tyckte att hushållsosten var god; och Gud skilde hushållsosten från västerbottenosten. Den dagen skapade Gud ock girighet, högmod, krig, machokulturen, migrän och danskan liksom pandemier, portvinstå, sötpotatis, engelsk fruktkaka, missväxt, Coca Cola och béarnaisesås. Puh! Och så fortfor den ohejdade skaparglädjen, dag ut och dag in (utom på söndagar förstås som Gud helt ägnade åt att helga sig själv).

En Guds gåva.

Aldrig någonsin att plastmackor hos SJ, på mackar och konferenser är pålagda vällagrad ost. Majoritetens diktatur! Nio av tio serveringar för bara schampote, ofta i den obegripliga villfarelsen att Earl Grey skulle vara neutralt. Majoritetens diktatur! I butiken finns 56 sorters mild yoghurt och i bästa fall 1 sorts omild (som tur är för min del utan fruktsmak men dessvärre oekologisk). Majoritetens diktatur! Bara som exempel.

Det går utför för ungdomen. På den tiden jag tittade på ishockey behövdes verkligen inget extra spelavbrott för att återhämta sig mitt under perioderna. Eller vad nu det skitnödigt engelska ”powerbreak” syftar på. Kan också föreställa mig en kort paus för tv-publiken för att åter hämta en iskall sju-komma-tvåa från kylen.

Apropå pilsner. Efter vinter kommer sommar tycks vara fallet i år. Efter insnöandet på IPA kändes det plötsligt som att, märk väl som omväxling, en helt vanlig bärs skulle sitta fint. Det gjorde sannerligen den här:

En bubblare på sommartoppen: Göteborgs Nya Starkpilsner.

Äntligen! Tänk ändå att Annie Lööf tycks ha insett att
(a) det krävs minst tio gånger högre flygskatt än den på den symboliska nivå som nu införts för att få den verkan som är helt nödvändig,
(b) naturens begränsningar inte är förhandlingsbara, och
(c) det inte är en mänsklig rättighet att flyga till Thailand två gånger om året.
Inte för att jag kommer att rösta på C ändå, men en silverstjärna i femte storleken får ni för ett minimum av den hederlighet som anstår ett parti som påstår sig vara grönt. För säkerhets skull avvaktar jag med stjärnutdelningen tills jag ser att motionen verkligen är lagd.

Knäppt ihop västen med gylfen

Jag läste en rubrik i gårdagens nummer av Aftonbladet Kultur:

”Jag har alstrat ett vidunder”

Hmm … citat av Ingmar Bergman eller Lars Norén? Med all sannolikhet den senare, kunde jag raskt sluta mig till från tillhörande bild:

Fast ändå inte, nej faktiskt inte alls. För vid närmare studium av underrubriken visade det sig att artikeln är en anmälan av Tolkiens brevsamling. Jernis beklagar förväxlingen.

Rättning höger!

M vill se skärpta straff för sexbrott och föreslår också att området till ”alla delar” ska ”kartläggas”. Oklart dock vad som inbegrips i ”alla delar”, förutom parametern etnicitet förstås. Hmm … kön kunde kanske vara en annan intressant parameter, eller varför inte yrke? För att kunna ställa kulturarbetare mot jurister, bara som exempel.