Mona Louisa

Sölvesborgs politiska styre med SD, M, KD och lokala Sölvesborg- och Listerpartiet fick alltså som de ville. Fullmäktige röstade häromdagen igenom det kontroversiella handlingsprogram som bland annat innebär att kommunen kommer att prioritera klassisk, tidlös konst istället för utmanande samtidskonst, allt enligt Blekinge Läns Tidning enligt TT enligt SvD.

Utgången var förstås given på förhand. Redan i våras fick jag sålunda en beställning från SD:s kommunförening därstädes. Uppdraget var ett ”urtjusigt, klassiskt porträtt av kommunstyrelsens ordförande tillika kommunalråd”, vilket helst skulle utföras i form av en hällristning, alternativt med traditionell vikingatida ritteknik dymedelst slidkniv och hästblod. När jag förklarade att porträttlikheten i sådant fall torde komma att bli lidande och föreslog en förvisso flerhundraårig men likväl något modernare teknik med efterföljande snabbåldring lät de efter mycken vånda sig nöjas.

När avtäckningen i Sölvesborgs kommunhus är planerad att ske vet jag inte, men redan nu kan jag bjuda bloggens trogna läs- och tittare på en exklusiv förhandsvisning:

Ordmån 3

Går det att komparera adjektivet komparativ? Javisst: komparativ, komparativare, komparativast. Lätt som en plätt, även om det får erkännas att innebörden är något otydlig. Med syskonadjektivet superlativ klarnar emellertid den aspekten: superlativ, superlativare, superlativast,  varav den senare torde kunna tolkas som miljoners-miljoner-gånger-mer-än-du-kan-säga-stjärnstopp-antitillbakakaka-(gäller-även-Trump)-sådetså -*valfritt adjektiv*.

***

Vad kan en person på Systembolaget som inte har fyllt 20 år eller är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel anses vara? (Mitt svar finns längst ner i inlägget.)

***

I den populära genren ordspråkssammanblandning/-förvanskning bidras härmed med följande:

Nu har hen satt i sig den sista pluggen i kistan.

***

Okej, löpsedeln är i vanlig ordning fejkad men för ovanlighetens skull inte innehållet, vilket finns att avnjuta i dagens Arbetarbladet (nätupplagan). Gissa vem som döljer sig bakom den andra signaturen? Se så, bara en gång.

***

Svar på ordgåtan: misskund.

Helrenovering

En beställning av några bilder av retrokaraktär gav mig anledning att granska bilderna på nytt. Det visade sig att de två äldsta inte alls höll det mått jag numera har. Tekniken såväl bakom som framför tangenterna har lyfts en hel del sen bloggens barndom.

Här är de två objekten med sin nyvunna patina:

 

SD Profil

 

Dödsannons

Även om de kan tyckas väldigt lika de gamla bilderna är de omgjorda i grunden i minsta detalj, alltså precis vad biltillverkare brukar framhålla när en ny årsmodell lanseras som är till förväxling lik tidigare års.

Ett nytt retrogalleri finns dessutom upplagt med länk i vänsterspalten.

Pres size

Fenomenet aptonym (dvs. ett personnamn som kan förknippas med personens egenskaper eller yrke) har jag avhandlat förut på bloggen. Alla tidigare skådade aptonymer förbleknar dock i ett töcken jämfört med det jag ramlade över här om dagen, nämligen självaste Trump.

Att trumpery som adjektiv betyder kass, usel, värdelös är väl kanske inte mer än småroligt. Men som substantiv blir det genast bättre, mycket bättre. Här finner vi betydelser som fåfänglighet, floskler och svulstigheter. Det kan omöjligt vara ett rent sammanträffande, utan inblandning av högre makter; nästan som en blir religiös på kuppen:

– Tjabba mannen!, och vem är du?

– Jag är icke bara dig en väldig borg utan också din pr-konsult och icke minst din pt, min son.

– Asså det var som fan, farsan Baloo i egen hög. AB eller enskild firma?

– Farsan Gud om jag får be, din förlaga. AB, för byggande av personliga varumärken.

– Fan va’ coolt! Kan du hjälpa mig upp i smöret? Vita huset vore asnajs.

Ett bildspel från familjen Trumps vindslya i Trump Tower:

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter behandlingshemmet väntar 12-stegsprogrammet hos PMNCA (Power Maniacs, Narcissists and Capitalists Anonymous).

Fejknyhet?

Å ena sidan borde det här löpet ha publicerats i går, första april, om rubriken nu verkligen är ett aprilskämt. Men om så är fallet är den också sann, vilket per definition inte ett aprilskämt är. Och är den inte ett aprilskämt borde löpet å andra sidan inte ha publicerats i går. Men är rubriken sann stämmer det ju vad den säger, nämligen att den är ett aprilskämt, och är därmed per definition falsk. Så ja, andra april känns som en alldeles lagom prillig dag när en inte vet varken ut eller in.

Se också Paradoxalt, min käre Hilbert.

Realpolitik?

Tidningarna har börjat med rörlig bild och ljud, radion med artiklar – ur led är tiden. Den här från Ekot 19/3 fastnade för mina ögon:

Längre ner står att läsa:

Ett annat exempel är tuffare avgaskrav på lastbilar där Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade nej. Christofer Fjellner, som sitter i miljöutskottet för Moderaterna, menar att de som driver på för tuffare krav är naiva.

– Den politik som mina svenska kollegor huvudsakligen verkar ägna sig åt, det är politik som bara fokuserar på att minska utsläppen, och inte bryr sig det minsta om hur det påverkar jobb och tillväxt. Därför kommer den heller inte att inspirera de länder som måste göra mer för att följa vårt exempel, säger han.

För att försöka förstå hur Fjellner resonerar sökte jag upp honom för att ställa några enkla kontrollfrågor.

– Nå Christofer, är du beredd?

– Shoot man!

– Bra, då kör vi: Anta att du står på rälsen och hör tåget komma dånande. Vad gör du då, Christofer?

– Öhhh … står kvar.

– Jaha-ja, det säger du. Då tar vi den här: Anta att det bara finns en enda gris och du blir något alldeles kolossalt sugen på kotletter, sylta, skinka, grisfötter och blodkorv. Vad gör du då, Christofer?

– Slaktar och äter upp den.

– Och exakt hur många grisar finns det sen?

– Öhhh … en.

– Mmmm. Jag kanske ska vara lite mer konkret: När människans rovdrift lagt världen i ruiner, vad gör vi då?

– Lätt som en plätt, undersidan finns ju kvar, bara att segla runt kanten.

– Smart, tänkte inte på det. Men den här då: Pengarna är slut men inte suget efter Thailand, vad gör du då?

– HAHA!, skitkul – vadå slut? Lyfter minst 100 papp i månaden som EU-parlamentariker.

– Minsann, pilutta mig. Men försök föreställa dig, även om det kan vara svårt, att du hade en vanlig svennelön. Hur tar du dig ur den knipan?

– Öhhh … ja det var ju jävligt knepigt … … AHA!, lånar väl på huset.

– Kunde funka. Men säg att huset redan är belånat till nocken efter de senaste 30 resorna. Hur löser du det, Christofer?

– No problems, ungarnas besparingar skulle säkert räcka för några till. Och dom får ju ändå följa med, eller hur?

– Jag förstår. Men anta att planet riskerar att störta en resa av fem, om det inte råkar finnas någon fiffig mekaniker ombord. Vad gör ni då?

– Flyger.

– Jaha, så det gör ni. Nåväl. Men när ni är över Uzbekistan ropar kaptenen desperat i högtalaren undrande om det finns någon fiffig mekaniker ombord, och det är du. Vad gör du då, Christofer?

– Öhhh … blundar och håller för öronen och hoppas att det finns nån annan.

… …

– Du kan öppna ögonen och ta ner händerna nu, Christofer. Jo jag säger det att DU KAN ÖPPNA ÖGONEN OCH TA NER HÄNDERNA NU, CHRISTOFER! … … och tack för samtalet.

Nä, naivitet är verkligen inget som ligger för Christofer Fjellner; så mogen, det är sannerligen grabben som står med båda fötterna på jorden (utom när han emellanåt flyger förstås), så du kan lugnt rösta på Moderaterna i EU-valet. Det går också fint med SD, att döma av ett uttalande i samma artikel:

Sverigedemokraten Peter Lundgren menar att industrin måste få tid att ställa om, och ta fram nya tekniska lösningar. Det sker inte på en dag, säger han.

– Alla står upp i den här frågan eftersom vi har ett val snart. Vi kämpar minsann för miljön och nu var vi med och drev igenom det här förslaget. Finns det då tekniska förutsättningar för att kunna uppfylla det? Nej inte idag. Det kommer förmodligen men att då sätta en gräns för när det ska vara uppnått, det blir ett spel för galleriet.

Visst känns det så himla tryggt och onaivt att lita på att framtida teknik ska hejda klimatförändringarna? Visserligen har klimatproblem varit på tapeten länge (åtminstone sen Jimmie Åkesson föddes och långt innan SD såg dagens ljus i spillrorna av nyfascistiska och nazistiska organisationer som Nysvenska rörelsen, Bevara Sverige Svenskt och Nordiska rikspartiet) och det utan att ny teknik har lyckats hejda problemen, snarare ökat dem. Fast i framtiden kommer det förstås att ordna sig, i alla fall nån gång. Om det nu alls finns några klimatproblem, eller någon framtid. Hur som helst dumt att chansa, och när allt kommer omkring måste vår livsstil prioriteras framför hänsyn till naturlagar och naturens begränsningar.

Apropå grisen har ju sverigedemokrater dessutom religionen att finna förtröstan i, om det mot all förmodan skulle se ut att barka åt Ragnarök. Jag menar, med Tors och Odens goda vilja skulle Särimner-tricket säkert kunna gå att tillämpa på en rad områden, typ hela världen.