”Green shit”

Ylvas problem med kulört avföring satte snurr på hårddisken. På 90-talet brukade ett bridgegäng av varierande sammansättning träffas i vår sommarstuga för att delta i ”Ölandsveckan” i Borgholm. Huvudnumret var dock nätterna. Efter själva tävlingsspelet i Borgholm åkte vi tillbaka till stugan, käkade Grönhögenbröd, drack pilsner, vin och sprit, spelade rock n’ roll och satt sen och lirade kort till långt efter soluppgången. Det var tider det.

Rockpile var ett av banden vi lyssnade mycket på, t ex albumet ”Seconds of Pleasure”. För att provlyssna (30 s) av spåret ”Play that fast thing”, klicka här.

rockpile

Ett år bestod gänget av Blomman, Gille, Hustru, Jernis, Lasse och Revisorn. Klockan halv tre på eftermiddan brukade det vara lagom att purra Gille inför avfärden till Borgholm en halvtimme senare. Inte för att vi andra då varit vakna så särskilt länge, förutom Revisorn som är en redbar man. Ok, helt tadelfri är han inte, en sexpack folkis drog han nog gott och väl i sig under veckan.

sexpack

Sexpack enligt Jernis
(fick ett smärtsamt besked om att tiden sprungit förbi mig när jag sökte på orden ”bild” och ”sexpack” – en för mig fullkomligt fördold gymjargong!)

Den svenska bitterapertifen Rosita är kanske bekant, en Campari-kopia. På den tiden hade Rosita en stentuff storebror, Carito, som inte var illröd utan smakfullt grön. Men den substantiella skillnaden var ändå smaken: hälften så söt, dubbelt så besk. I vår krets gick Carito aldrig under nåt annat namn än ”Green shit”, vilket en engelskspråkig kompis till Lasse hade döpt den till. Undrar varför? Ett icke föraktligt antal flaskor ”Green shit” – bland annat – gick åt under en vecka, plus groggvirke i form av mineralvatten. Det var tider det.

carito

”Green shit”-etikett av äldre modell
(specialbeställd från Vin & Sprithistoriska Museet; Jernis tackar intendent Eva Lenneman för den förnämliga servicen)

Onsdagar är spellediga under Ölandsveckan. Vad passade bättre än att skicka Revisorn för att proviantera? Han memorerade önskemålen som det anstår en revisor och drog iväg. Väl i butiken med gammaldags betjäning över disk effektuerades beställningarna till full belåtenhet, men när han så avslutade kavalkaden med tre helor ”Green shit” såg expediten givetvis ut som en fågelholk. Que? Det hela avlöpte dock väl efter att Revisorn på sitt sedvanligt målande sätt lyckats beskriva den efterfrågade varan.